John Ausonius begärde under åtalets första dag i Tyskland att få ställas inför lögndetektor, i syfte att bevisa sin oskuld i mordrättegången. En lögndetektor, eller polygraf som det egentligen heter, mäter psykofysiologiska förändringar, till exempel svettningar i händer, pulsförändringar och andningsmönster.
- Fungerar den? Man kan svara, att "ja, det gör den", till exempel om man mäter fobiska rädslor hos en person med spindelrädsla, säger Pär-Anders Granhag men tillägger det blir desto mer komplext när det kommer till att utläsa om den person som kopplats till maskinen ljuger eller talar sanning.
Tre felkällor
Det finns tre huvudsakliga felkällor. En gäller att det är lätt att blanda ihop naturlig nervositet med tecken på lögn.
- Människor kan bli nervösa så fort de ser polygrafen, utan att ens vara kopplade till den.
Det går också att lura en polygraf. I länder där polygraftest förekommer lärs sådant ut i olika sammanhang, bland annat till personal inom underrättelsetjänsten. Till exempel går det att framkalla stressreaktioner genom att spänna muskler i koppen.
- Personen kan också ta någon form av drog, eller medicin, som återhåller reaktioner.
Slutligen behöver personer med psykopatiska drag, tillskillnad från empatiskt fungerande personer, inte uppvisa någon nervositet alls. Känner man ingen stress över att skjuta någon, gör man det möjligen heller inte när man frågas ut om sådana handlingar.
- Man kan fundera över var Ausonius placerar sig på den skalan, säger Pär-Anders Granhag.
"Greppar efter ett halmstrå"
Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem har i studiesyften själv låtit sig genomgå ett lögndetektortest.
- Det visade sig att det gav starka utslag när jag inte talade sanning. Men det här var fråga om mig. Hade jag varit en psykopat, eller haft sådana drag, skulle jag kanske inte låtit mig påverkas, säger han.
Sven-Erik Alhem menar också att den person som är van vid att ställas inför rättsliga förhör också sannolikt är mindre känslig för att få frågor av den typen riktade mot sig, delvis för att de blir bekanta med språket som används av polis och domstolsväsende.
Frågan är hur John Ausonius önskan att underkasta sig ett sanningstest bör förstås.
- Man kan tolka det som att han greppar efter ett halmstrå, att han inser att han har oddsen emot sig. Befinns han skyldig vet han att han aldrig kommer att bli utsläppt ur fängelse.
Oklart värde
Enligt Pär-Anders Granhag har polygrafen fått ett uppsving sedan elfteseptember-attackerna i USA 2001, och används i dag i ett 30-tal länder världen över i polisarbete, där ibland USA, Japan, Israel och Belgien och i Tyskland. Dock kan resultatet av sådana test aldrig ensamt användas som bevisföring under rättegång.
- Även om Ausonius skulle klara testet så kommer så klart åklagarsidan hävda att han är skyldig ändå. Frågan är vilket värde man tillmäter utfallet.
