Germay Woldu, förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället, är kritisk till att allt färre interner får genomgå behandlingsprogram.
Germay Woldu, förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället, är kritisk till att allt färre interner får genomgå behandlingsprogram. Bild: Oscar Olsson/TT

Larmet: Överfulla fängelser ökar återfallsrisken

Sveriges fängelser är överfulla. Det försvårar Kriminalvårdens arbete för att minska återfall i brott, bland annat genom behandlingsprogram.
– Man fråntas en möjlighet till att göra en förändring, säger Germay Woldu från Kriminellas revansch i samhället (Kris).

ANNONS

I Kriminalvårdens uppdrag ingår att minska återfall i brott genom behandlingsprogram, skola och arbete. Men bara en fjärdedel av klienterna på anstalt som behövde behandlingen mest, och 13 procent inom frivården, genomförde ett behandlingsprogram förra året, enligt en granskning från Riksrevisionen.

Bidragande orsaker är överbelagda fängelser och en underdimensionerad verksamhet, där lokaler och utbildad personal inte räcker till. Enligt Riksrevisionen riskerar klienter att inte få den hjälp de behöver, vilket ökar risken för återfall i brott.

– Ska man bedriva kriminalvård – att man vårdas när man är i förvar hos Kriminalvården – behöver behandlingsprogrammen fungera, säger Germay Woldu, förbundsordförande för Kris.

ANNONS

Minska risken för återfall

Vad blir konsekvenserna om Kriminalvården inte kan tillgodose behoven med behandlingsprogram?

– Problemet för klienterna är att man fråntas en möjlighet till att göra en förändring.

Det är inte säkert att behandlingsprogrammen leder till att man slutar med en kriminell livsstil – men det finns ändå en chans, framhåller Woldu.

– Erbjuds de och deltar i behandlingsprogram är chansen större att de inte återfaller i brott och kriminalitet.

Läget är "otroligt tufft", konstaterar Emma Ekstrand, chef för verksamhetsinnehåll på Kriminalvården.

– Vi kämpar väldigt hårt för att klara uppdraget: både bygga ut och ta emot alla häktade och dömda, men också klara av att upprätthålla det återfallsförebyggande arbetet och den kvalitativa verksamhetens innehåll.

– Generellt sett – på ett nationellt, övergripande plan – tycker vi att vi fortfarande upprätthåller det här, säger hon.

"Då har vi inte lyckats"

Ser ni någon risk i det Riksrevisionen pekar på, att klienterna inte får den hjälp de behöver och att det kan öka risken för återfall i brott?

– Ja, absolut. Det är vårt uppdrag att se till att personen när den lämnar oss har bättre förutsättningar för att inte falla tillbaka i kriminalitet och missbruk. Lyckas vi inte ge klienter insatser, då har vi inte lyckats med den delen av uppdraget, säger Ekstrand.

ANNONS

Nu arbetar Kriminalvården både med att utöka sina lokaler och hitta nya arbetssätt.

– Vi jobbar hårt för att utveckla våra insatser, jobba smartare och använda digitalisering.

Svenska anstalter och häkten kämpar med ett högt flöde av intagna. Arkivbild.
Svenska anstalter och häkten kämpar med ett högt flöde av intagna. Arkivbild. Bild: Pontus Lundahl/TT

Fakta: Behandlingsprogram

Kriminalvården bedriver behandlingsprogram som syftar till att minska risken för återfall i brott och missbruk. Internationell forskning ger stöd för att KBT-baserade behandlingsprogram ger positiva effekter och minskar risken för återfall.

Klienter med hög risk för återfall prioriteras. Det finns tolv olika behandlingsprogram. Fokus skiljer sig åt och kan vara organiserad brottslighet, relationsvåld eller missbruk.

Källa: Kriminalvården

ANNONS