Två män har häktats misstänkta för att ha gjort intrång på örlogsbasen Muskö. Arkivbild.
Två män har häktats misstänkta för att ha gjort intrång på örlogsbasen Muskö. Arkivbild.

Män häktade för intrång på Musköbasen

De två män som misstänks för att ha gjort intrång på Muskö örlogsbas i Stockholms skärgård i helgen har häktats. Männen misstänks ha tagit sig in på basen vid flera tillfällen.

ANNONS
|

Häktningsförhandlingarna mot de två männen, en brittisk och en belgisk medborgare, hölls under onsdagseftermiddagen i Södertörns tingsrätt. Båda blev häktade på sannolika skäl misstänkta för otillbörligt tillträde till skyddsobjekt, säger Karin Rosander, kommunikationsdirektör vid Åklagarmyndigheten.

Kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström vill inte lämna några detaljer kring misstankarna men bekräftar för TT att männen, som är i 30-årsåldern, misstänks ha tagit sig in på basen vid fler än ett tillfälle.

I häktningsframställan anges tidpunkten för brottet till mellan 30 november och 2 december.

En av männens advokat, Lars Hurtig, säger att hans klient förnekar brott.

- Personligen tycker jag att man har överreagerat ganska kraftigt och dragit igång en apparat som känns fånig, säger han.

ANNONS

Sköt varningsskott

Enligt uppgifter till Dagens Nyheter säger sig männen vara intresserade av bunkrar och trodde att Musköbasen var nedlagd.

En skyddsvakt upptäckte intrånget och avlossade varningsskott – något som sker ytterst sällan på militärt område.

Utredningen leds av Hans-Jörgen Hanström vid riksenheten för säkerhetsmål. Så kallad försvarssekretess gäller och häktningsförhandlingarna hölls bakom stängda dörrar.

Aktiva verksamheter

Musköbasen byggdes på 1950-talet och tjänade under årtionden som den svenska marinens bas på ostkusten. 2004 avvecklades Musköbasen och de flesta av marinens delar flyttades till Karlskrona – men än i dag finns flera aktiva verksamheter kvar, såväl civila som militära.

- Det finns ett civilt varv, Muskövarvet, som är en del av Kockums verksamhet. De bygger småskrov och sysslar med fartygsreparation och underhåll, och anlitas ibland av Försvarsmakten, säger Anders Enström, chef för marinsektionen på Försvarshögskolan.

En del av marinens verksamhet finns också kvar i form av det så kallade Sjöinformationskompaniet, berättar Enström.

- De ägnar sig åt att skapa en lägesbild av hur det ser ut runt, och på, svenskt territorium. Denna bild förmedlar de sedan till den marintaktiske chefen, som leder de marina stridskrafterna, säger han.

ANNONS

Svårt att spekulera

Även delar av marinens radio huserar på basen. Radion sköter kommunikationen med marina stridskrafter på land och till sjöss.

Enligt Enström är det svårt att bedöma om verksamheten på basen kan vara intressant för en främmande makt.

- Det är rimligt att tro att en anläggning som funnits sedan 1950-talet redan är välkänd. Det är svårt att spekulera, man fastnar lätt i konspirationsteorier. Det är däremot också svårt att förstå hur männen tagit sig in, förbi alla skyltar och hinder, utan att inse att det är en plats de verkligen inte får vistas på, säger han.

TT
ANNONS