Över en miljon svenskar har skrivit högskoleprovet sen det kom 1977, fler kvinnor än män. I alla landets 290 kommuner finns det personer som skrivit provet, flest är de i Stockholm.
När researchföretaget Acta Publica analyserat alla 1,6 miljoner provskrivares resultat har de hittat mönster mellan resultatet på högskoleprovet och andra parametrar i livet.
LÄS MER:Kan du alla orden i årets högskoleprov?
Som var de valt att bo och deras inkomstutveckling. Men även vilka som oftare begår brott och hamnar i skuld.
Ökad inkomst ju bättre resultat
I deras rapport kan man också läsa att män har ett högre genomsnittsresultat än kvinnor på högskoleprovet. Detta trots att kvinnor ofta har högre betyg i skolan.
Männens resultat från högskoleprovet kan därmed innebära större möjligheter att komma in på högskola och universitet. Även om deras betyg inte räcker till. Den genomsnittliga mannen har 1.03 som bästa resultat på provet, medan den genomsnittliga kvinnan har 0.86 poäng.
De kan också påvisa att inkomsten ökar ju bättre resultat man får på högskoleprovet. De som har ett resultat på mellan 0.0 och 0.1, ligger snittinkomsten på 314 000 kronor. Medan de med ett resultat på 2.0 poäng får en genomsnittsinkomst på 529 000 per år.
De begår flest brott
De som hamnade i den lägsta poängintervallen har också dragit på sig flest skulder som lett att de fått en betalningsanmärkning. I samma grupp hittar man också flest personer som begått brott och som har dömts till fängelsestraff.
Gruppen med högst resultat på högskoleprovet har störst andel företagare, högst inkomst, och färre straffade för brott.
Sedan 1977 har nära 360 000 provskrivare registrerade bolagsengagemang.
Under våren 2020 ställde man in högskoleprovet för första gången. Och till höstens prov fick bara de som inte hade ett tidigare giltigt högskoleresultat göra provet. Cirka 27 000 personer var anmälda till provet, vilket var hälften så många mot förra höstens prov.
Syftet med rapporten var att kartlägga förmågan svenska folket har att tillgodogöra sig akademisk utbildning och relatera den till andra livsförhållanden, som inkomst, brottsbelastning, kön och näringsidkande.
Det gjordes genom att studera alla resultat från högskoleprovet sedan 1977 och jämföra snittresultaten.
Källa: Acta Publica
