- Vi måste få stopp på det här, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).
Fläskfilé som har färgats och sålts som oxfilé. Hästkött i nötfärslasagne och 19 ton falsk honung. Det är bara några av matskandalerna som avlöst varandra under åren.
Regeringens utredare presenterade i februari i år slutsatsen att straffen för matfusk bör höjas. I dag riskerar svenska handlare som olovligt manipulerar maten på sin höjd böter. Till exempel fick företaget som sålde den falska oxfilén böta 200000 kronor.
Miljardbelopp
Det nya förslaget är att maxstraffet höjs till två års fängelse när fusket kan innebära fara för människors eller djurs liv eller hälsa.
- Vi får via handeln indikationer på att fusket är omfattande. Det finns de som pratar om miljarder men det finns ingen officiell statistik, säger Sven-Erik Bucht.
Straffskärpningen är tänkt att få en avskräckande effekt.
Förslaget välkomnas av Livsmedelsverket som i tio års tid påtalat att en straffskärpning behövs. Möjligheten att döma till fängelse togs bort ur livsmedelslagen 2006.
I år har ett nittiotal fall om misstänkt matfusk kommit till myndighetens kännedom, vilket omfattar stora och små företag, men resurserna för att utreda är små och på myndigheten arbetar endast två personer heltid med ärendena.
- Vi hinner inte utreda och lägger saker åt sidan. Man hittar trådar att dra i men hinner inte ta tag i dem, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Ska ske omgående
Regeringen fattar under torsdagen beslut om att skicka lagförslaget vidare till lagrådet. I det ingår också att myndigheternas kontrollanter ska kunna ålägga företag sanktionsavgifter på mellan 1000 och 100000 kronor för de som missköter administrativa uppgifter. Enligt landsbygdsministern handlar det om mindre allvarliga företeelser eller slarv.
- Sanktionsavgifter kan myndigheter besluta om omgående, säger Sven-Erik Bucht.
Vilka typer av administrativa rutiner som ska kunna bestraffas ska Jordbruksverket och Livsmedelsverket i sin tur ta fram.
Konsumenter måste kunna lita på att Sverige har en hög livsmedelssäkerhet, starkt djurskydd och låg antibiotikaanvändning, ett förtroende som riskerar att urholkas om fusket får fortsätta, enligt landsbygdsministern.
"Italiensk" parmaskinka
Samtidigt som matmanipuleringen i Sverige ofta utförs av organiserad brottslighet importeras fuskmat. I juli i år uppdagades att ost och skinka som påstods vara italiensk parmesanost och parmaskinka var fejk. Dessutom innehöll en "italiensk" hamburgare kött från Storbritannien.
Livsmedelsverket har fått 3,5 miljoner kronor för att utbilda kontrollanter runt om i landet för att upptäcka den här typen av brott, säger Sven-Erik Bucht.
Men myndigheten har bett om mer pengar och enligt Louise Nyholm har man inte hört någonting från regeringen.
- Vi skulle behöva ha en verksamhet där vi är snabbrörliga, där vi har resurser att göra de här långa djupgående utredningarna. Matfusk har blivit en lukrativ marknad, säger hon.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
2007 avslöjades att ett antal ICA-butiker fuskade med datummärkningen av köttfärs.
2013 avslöjades att stora mängder hästkött såldes som nötkött i en mängd produkter i flera EU-länder, däribland Sverige.
2016 avslöjades att två Stockholmsbaserade företag misstänks ha sålt stora mängder utländskt kött som marknadsförts som svenskt.
