Under pandemiåret 2020 minskade antalet blodgivningar i Sverige med cirka 20 procent. Men pandemin ledde även till att sjukhusen tvingades ställa in många planerade operationer för att använda resurserna till covidpatienter. Så behovet av blod var samtidigt mindre än vanligt.
Men nu ska den så kallade vårdskulden betas av, och det är skralt i landets blodlager, säger Karolina Blom Wiberg vid Blodcentralen i Stockholm.
– Vi måste alltid fylla på ordentligt så här på försommaren, men nu är det faktiskt oroväckande låga lager på många håll i Sverige, säger hon.
Blodet kan sparas, men hållbarheten är bara sex veckor vilket gör att lagren måste fyllas på kontinuerligt.
– - Vi vet ju hur mycket som brukar gå åt, men oförutsedda händelser kan påverka väldigt snabbt. Vi lagerhåller det som förväntas behövas, med lite marginal så att det alltid ska finnas.
Färre unga män
58 procent av det blod som gavs under 2020 kom från blodgivare som var 45 år och äldre. Det är ett tecken på att det behövs en föryngring bland givarna.
– Med ökad ålder kan man av hälsoskäl behöva sluta med blodgivning. Vi måste såklart fylla på med unga, och det måste ju ske kontinuerligt, säger Karolina Blom Wiberg.
Bland de som anmäler sig för att bli blodgivare är män i den yngre åldersgruppen 18–45 år underrepresenterade. Det är betydligt fler kvinnor i den åldersgruppen som anmäler sig.
– Dessvärre är det många kvinnor som faller bort ändå på grund av att de har lågt Hb-värde, det har unga kvinnor ofta.
Den som är mellan 18 och 60 år och frisk har annars stor chans att kunna bli blodgivare.
Jobbet påminner
Många unga män har i en enkät uppgett att blodgivning helt enkelt lätt glöms bort. För att avhjälpa detta har blodgivningen dragit i gång projektet "Rädda liv på arbetstid", där arbetsgivare åtar sig att uppmuntra medarbetare att lämna blod.
– - Blodgivning är ju något som hela samhället måste hjälpas åt att påminna om. Vi förväntar oss alla att vi ska få blod när vi behöver, att det ska finnas. Då måste också många hjälpas åt att ge, säger Karolina Blom Wiberg.
Under måndagen uppmärksammas den internationella blodgivardagen som arrangeras av Världshälsoorganisationen (WHO).
Fakta: Hur går det till att bli blodgivare?
Den som vill bli blodgivare kan anmäla sig hos blodcentralen direkt, eller på geblod.nu.
Efter en första provtagning kommer en kallelse, troligen efter 2–6 veckor. Kallelsen till första blodgivningen är en bekräftelse på att allt är bra. Den som är registrerad på en blodbuss får kallelsen nästa gång bussen är på plats, men kan även vända sig till en fast blodcentral för att få ge blod tidigare.
Det finns inga krav på hur ofta blod ska ges och det går att sluta när som helst utan att behöva uppge skäl. Kvinnor kan ge blod högst tre gånger per år och män högst fyra gånger per år.
Vid varje blodgivning ges 4,5 dl blod. Det är mindre än 10 procent av den totala blodvolymen.
Källa: www.geblod.nu
Fakta: Blodgrupp hos givare och mottagare
Samtliga blodgrupper kan ge blod till andra personer med samma blodgrupp, men sedan skiljer det sig åt. Det finns fyra blodgrupper, A, B, AB och 0.
– Personer med blodgrupp A kan ge blod till personer med blodgrupp A eller AB.
– Personer med blodgrupp B kan ge blod till personer med blodgrupp B eller AB.
– Personer med blodgrupp AB kan bara ge blod till personer med blodgrupp AB.
– Personer med blodgrupp 0 kan ge blod till personer med blodgrupp A, B, AB eller 0.
Utöver detta används det så kallade Rh-systemet, beroende på om Rh-antigenet finns närvarande eller inte.
– Rh+ kan bara ge blod till Rh+.
– Rh– kan ge blod till både Rh– och Rh+.
Källa: Blodgivningen