Mer än 14 000 hektar skog brann ned för fem år sedan. Nu döms ett företag till företagsböter på 2,5 miljoner kronor för att ha orsakat branden. Arkivbild.
Mer än 14 000 hektar skog brann ned för fem år sedan. Nu döms ett företag till företagsböter på 2,5 miljoner kronor för att ha orsakat branden. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Miljonböter efter storbranden i Västmanland

Fem år efter den stora skogsbranden i Västmanland har ansvarsfrågan fått ett svar. En underentreprenör får betala 2,5 miljoner kronor i böter – medan skogskoncernen Stora Enso frias helt. Domen får kritik av Skogsentreprenörerna.

ANNONS

Det var den skogsmaskin som ägdes och kördes av en mindre maskinentreprenör som ledde till att branden i Västmanland startade, slår Västmanlands tingsrätt fast i domen som gäller allmänfarlig vårdslöshet. Och det var den som utförde maskinarbetet, det vill säga entreprenören, som bäst kunde avgöra om brandrisken var så stor att arbetet borde ha ställts in, anser rätten.

Domslutet innebär att Stora Enso, som beställde markberedningen av entreprenören, frias helt och koncernens juridiska ombud, Tomas Nilsson, är nöjd med utslaget.

– Ansvarsfördelningen i det här fallet motsvarar den branschpraxis som har växt fram och har godtagits av alla parter, säger han till TT.

ANNONS

Beklagar domen

TT har även sökt maskinentreprenörens försvarare Rolf Klintfors utan framgång. Branschföreningen Skogsentreprenörerna beklagar däremot domen.

– Om man har ett samarbete och ändå trycker till den enskilde entreprenören känns det väldigt darrigt, säger föreningens ordförande Kolbjörn Kindströmer.

Han påpekar samtidigt att det är svårt att avgöra vilken relevans domen har för branschen i dag. Efter branden i Västmanland har både skogsbolag och entreprenörer kommit överens om ett regelverk som bland annat innehåller tydligare regler för när arbete med skogsmaskiner ska stoppas för att undvika bränder.

Samarbetet mellan parterna dokumenteras också i mycket högre utsträckning i dag för att undvika konflikter om vem som bär ansvaret vid en brand. Hade tingsrätten utgått från dagens regelverk hade domen därför sett annorlunda ut, tror Kolbjörn Kindströmer.

– Men vi måste sätta oss in mer i den här domen innan vi kan se vilka konsekvenser den kan få.

En av de största bränderna

Branden startade den 31 juli 2014 på ett hygge i Seglingsberg, knappt två mil söder om världsarvet Ängelsberg. Först två veckor senare kunde en massiv räddningsinsats med flygplan och helikoptrar hindra ytterligare spridning. Då hade den slukat mer än 14 000 hektar skog.

Officiellt avslutades dock släckningsarbetet inte förrän ett år senare.

Branden har beskrivits som en av de största i modern tid och ledde till en debatt om Sveriges beredskap för bränder i synnerhet och kriser i allmänhet. Utredningar har konstaterat flera brister, bland annat att räddningstjänsten fick felaktiga uppgifter om var branden startade.

ANNONS

Sedan dess har landets brandbekämpande resurser stärkts. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bland annat upphandlat flera helikoptrar som kan användas för släckningsarbete.

Förutom domen i Västmanlands tingsrätt pågår ytterligare en juridisk process med koppling till skogsbranden i Västmanland 2014.

Någon gång under våren 2020 kommer Falu tingsrätt att pröva om Stora Enso bör ersätta flera försäkringsbolag som betalat ut pengar till drabbade skogsägare. En liknande process pågår även vid Hudiksvalls tingsrätt.

Ett ärende är redan avslutat. I februari slog Högsta domstolen fast att skador till följd av branden kan ses som trafikskador eftersom ett fordon var inblandat. Domen innebär att skogsägare som drabbats av branden kan söka ersättning av det bolag som skogsmaskinen var försäkrad hos.

Domen om allmänfarlig vårdslöshet innebär att entreprenören får betala 2,5 miljoner kronor i företagsböter.

Inom branschen är det allmänt känt att markberedare, en maskin som förbereder marken för skogsplantering, kan leda till gnistbildning och därmed brand, resonerar rätten. Dessutom har inga blixtar registrerats i anslutning till maskinarbetet, något som både maskinentreprenören och Stora Enso fört fram som en tänkbar orsak till branden.

Innehållet i det avtal som koncernen hade med entreprenören innebär att parterna skulle samråda om skogsarbetet eventuellt skulle stoppas på grund av risk för brand, hävdar tingsrätten.

Men även om parterna hade en dialog om brandrisken anser tingsrätten att det i slutändan är den som utförde maskinarbetet, det vill säga entreprenören, som bäst kunde avgöra om risken var så stor att det borde ha ställts in.

Dessutom är flera av de branschregler som tagits fram för att förebygga bränder att betrakta som "tips och råd" snarare än hårda principer. Därför går det inte att säga att Stora Enso har agerat vårdslöst i samband med brandtillfället, skriver tingsrätten i domen.

Källa: Västmanlands tingsrätt

ANNONS