Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Här vittnar flera av landets landsbygdskommuner om hur de får ta emot människor utan egen försörjning och bostad som hänvisats från rikare kommuner. Bild: Janerik Henriksson/TT
Här vittnar flera av landets landsbygdskommuner om hur de får ta emot människor utan egen försörjning och bostad som hänvisats från rikare kommuner. Bild: Janerik Henriksson/TT

Minister agerar mot social dumpning

Flera av landets landsbygdskommuner vittnar om hur de får ta emot människor utan egen försörjning och bostad som hänvisats från rikare kommuner.
Nu ska problemen kartläggas – och civilministern lovar att de kommuner som pekats ut som ansvariga har ett samtal att vänta sig.

–  Fortsätter det här så brister ju tilliten till det som är samhällets ansvar – och till solidariteten mellan landets kommuner. Det tycker jag är allvarligt, säger civilminister Lena Micko (S) till TT.

Flera av landets landsbygdskommuner vittnar om hur de får ta emot människor utan egen försörjning och bostad som hänvisats från rikare kommuner. På tisdagen mötte drabbade kommuner civilministern. Och nu ger hon dem rätt – att social dumpning faktiskt pågår.

– Ja, det vill jag säga att det gör, säger Lena Micko och tillägger att problemet, som inte bara har med bosättningslagen att göra, nu blivit allt mer akut.

"Stor ekonomisk börda"

Totalt bjöds 19 kommuner, bland andra Östra Göinge, Avesta, Hällefors och Hultsfred, in till civilministern. Men långt fler kan vittna om fenomenet som i det senaste årets infekterade debatt kommit att benämnas "social dumpning".

159 av landets 290 kommuner har tidigare svarat på TT:s enkät om fenomenet. Av de som svarat uppger drygt 70 procent – 113 kommuner – att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen.

Siffran blir ännu högre – 79 procent – bland de som definierat sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.

Ljusnarsbergs kommunalråd Ewa-Leena Johansson (S) är en av de som under dagen berättat om hur det kan gå till.

– Personer som har olika problem både att anförskaffa bostad och behålla en bostad – eller när etableringsersättningen går ut – får hjälp av andra kommuner att flytta hit, säger hon till TT.

– Vi är en av Sveriges minsta kommuner så det räcker med tio stycken per år, vilket det absolut gör, för att det ska bli en ganska så stor ekonomisk börda.

Samtal med utpekade

Under hösten har debatten hettat till. De som ofta pekas ut som ansvariga för dumpning – storstadsnära tillväxtkommuner som exempelvis Solna, Täby och Sigtuna, har konsekvent nekat till "dumpning".

Civilministern har dock en annan bild.

– Det har framkommit på mötet i dag att det tyvärr är flera av dem som har agerat på det här viset. Den bilden fick jag i dag under mötet också, och det behöver vi ta reda på mer om, också genom att kontakta de kommunerna.

TT: Så Sigtuna eller Solna kan förvänta sig ett samtal från Lena Micko?

– De kan förvänta sig att vi har kontakter oss emellan. Om det är jag personligen eller vem det blir, det kan vi fundera på.

Utpekad reagerar

Täby, som tidigare beskyllts för att skicka socialt utsatta till Hultsfred, reagerar på dagens besked.

– Ett – så vänder jag mig mot ordet social dumpning för det är ingenting vi sysslar med, säger Erik Andersson (M) ordförande för kommunstyrelsen i Täby, till TT och fortsätter:

– Två – anser Lena Micko att etablering ska ta längre än två år så får staten stå för den kostanden. Tre – jag beklagar att vi inte har varit inbjudna till det här mötet.

Civilministern lovar inga konkreta förändringar av socialtjänstlag eller bosättningslag. I stället vill Lena Micko diskutera med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Vi behöver också göra en lite snabbare kartläggning i alla län i landet.

"Då klyvs landet isär"

Östra Göinge, som tidigare berättat för TT om hur socialt utsatta familjer transporterats fysiskt till bostäder i den skånska landsbygdskommunen, har pekat på problem med oseriösa privata hyresvärdar och bostadsbrist.

Det krävs förändringar på bostadsmarknaden, anser kommunalråd Patric Åberg (M) som också träffade ministern på tisdagen.

– Ska det vara så att vissa kommuner ska bära det tunga ansvaret för social utsatta medan andra slipper undan? Vill vi inte ha det så måste vi jobba med andra modeller – typ "social housing". Annars blir det segregation på det både ena och andra hållet. Då klyvs landet isär.

Anna Karolina Eriksson/TT

På tisdagens möte – civilminister Lena Micko (S) tar emot kommunalråd från olika delar i landet i Stockholm. Bild: Janerik Henriksson/TT
På tisdagens möte – civilminister Lena Micko (S) tar emot kommunalråd från olika delar i landet i Stockholm. Bild: Janerik Henriksson/TT
Östra Göinges kommunalråd Patric Åberg på Justitiedepartementet i Stockholm under tisdagens möte. Bild: Janerik Henriksson/TT
Östra Göinges kommunalråd Patric Åberg på Justitiedepartementet i Stockholm under tisdagens möte. Bild: Janerik Henriksson/TT

TT:s enkät skickades via mejl till socialtjänsten i landets samtliga 290 kommuner den 7 november.

159 kommuner har besvarat enkätfrågorna.

Av dem svarar drygt 85 procent ja på frågan: "Sker inflyttning av socialt utsatta personer till er kommun från andra kommuner?"

Med socialt utsatta avser kommunerna mest frekvent nyanlända, personer med försörjningsstöd, personer med missbruksproblematik och långtidsarbetslösa.

71 procent av de kommuner som svarat upplever att socialt utsatta människor "vid något tillfälle kan ha hänvisats eller uppmuntrats att söka bostad" i deras kommun i stället för i sin ursprungliga hemkommun.

116 svarar att det råder bostadsbrist inom kommunen, 43 kommuner uppger att de inte har bostadsbrist.

107 av de kommuner som svarat uppger att deras kommuner ligger antingen i glesbygd eller på landsbygd.

Av de 107 landsbygds- och glesbygdskommunerna uppger 85 stycken att socialt utsatta människor vid något tillfälle kan ha hänvisats eller uppmuntrats att söka bostad där.

Så här svarar en rad kommuner rörande fenomenet, och hur man upplever situationen i sin kommun:

"Många får rekommendationer från bojouren i Göteborg att flytta till glesbygden. Tänker att det även handlar om var det finns lediga bostäder."

"Klienterna kommer oftast från storstadsregionerna runt Stockholm, Malmö, Helsingborg."

"Vi har fortsatt sett denna trend men problematiken var större under 2018."

"Vi upplever en tydlig belastning på grund av detta men främst reagerar vi på hanteringen av dessa människor, som ibland ställts inför omöjliga val. Omsorgen om den enskilde saknas samt en planering för hur en flytt ska fungera på bästa möjliga sätt."

"Vi erhåller nya ärenden genom både nyanlända som endast har fått ett tvåårskontrakt inom de större städerna. De har inte erhållit tillräckliga insatser under etableringstiden i utflyttningskommunen och har således lång väg att gå för att bli självständiga genom egen inkomst."

"Vi upplever att många flyttar hit pga att det finns bostäder. När det gäller vuxna personer som flyttar hit så upplever vi att de flyttat hit på eget bevåg, men svårt för oss att veta om andra kommuner påtalat att de borde flytta till vår kommun."

"Förekomsten är liten, men påverkan är stor då vi är en liten kommun."

"En del kommuner (även vi) beviljar i vissa fall depositionsavgift till hyresvärden för att klienten ska få möjlighet till bostad i annan kommun. Genom detta möjliggör man som kommun "socialdumpning".

"Privat hyresvärd bosatt i södra Sverige som äger fastigheter inom kommunen annonserar i sociala medier om att det finns lediga lägenheter och inget problem med skulder sedan tidigare."

Källa: Kommuners individuella svar i TT:s enkätundersökning

De här kommunerna har bjudits in till samtal rörande social dumping:

Avesta

Botkyrka

Bromölla

Filipstad

Hagfors

Hultsfred

Hällefors

Kramfors

Laxå

Ljusnarsberg

Ludvika

Lund

Malmö

Nässjö

Sollefteå

Söderhamn

Vingåker

Östra Göinge

Bengtsfors

Källa: Regeringskansliet