Socialminister Annika Strandhäll ser en risk att misstroendevotum mot statsråd blir vanligare.
Socialminister Annika Strandhäll ser en risk att misstroendevotum mot statsråd blir vanligare.

Ministrar oroar sig för fler misstroendevotum

Regeringen oroas över risken att misstroendeförklaringar kan bli allt vanligare. Statsvetare tonar däremot ned risken.

ANNONS
|

"Oansvarigt och oseriöst" var ord som ekade från S-ministrarna för att beskriva synen på Alliansens hot. Statsminister Stefan Löfven (S) var själv märkbart irriterad vid gårdagens presskonferens när han kommenterade Alliansens beslut om att begära misstroendeförklaring mot tre statsråd, vilket tvingade fram en regeringsombildning. S-företrädarna ville att Alliansen åtminstone hade väntat in konstitutionsutskottets granskning innan man tog till misstroendeförklaring.

"Oerhört skarpt verktyg"

Riksdagen har bara röstat om misstroendeförklaring vid sju tillfällen, alla har röstats ned. Däremot fanns en majoritet i riksdagen 1988 mot Anna-Greta Leijon som, innan den blev verklighet, tvingades bort.

Enligt Annika Strandhäll finns det i regeringen en oro över att man kan står inför ett paradigmskifte inom svensk politik, där misstroendeförklaring blir ett vanligare vapen att ta till, när det ska användas för statsråd som "allvarligt brustit i sitt ämbete".

ANNONS

- (Man) kan konstatera att efter tsunamin så riktades inget misstroende mot något statsråd, att jämföra med situationen vi har nu, där det inte ens är klarlagt, säger hon.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är inne på samma linje liksom justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).

- Det här är något helt nytt. Jag tror att det är hetsporrarna i Alliansen som fått bestämma, och då kan det bli så här tokigt, säger Johansson.

Kan bli krångligt

Marja Lemne, doktor i statsvetenskap och universitetslektor vid Södertörns högskola, säger att man måste skilja på konstitutionsutskottets granskning och en misstroendeförklaring.

- Det finns inget som säger att man ska ha konstitutionsutskottets granskning först, säger hon och tillägger att det är en märklig diskussion.

ANNONS

Hon säger att det kan bli vanligare med misstroendeförklaringar mot statsråd, speciellt eftersom landet numera ofta styrs av minoritetsregering. Och det kan bli krångligt för regeringen om misstroendeförklaringar fortsätter att hagla det sista året före valet.

- Då blir det en fara, men inte för att Alliansen en gång använt sig av storsläggan, säger hon.

TT
Fakta: Riksdagens misstroendeförklaringar

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.

Oktober 2015: SD lägger misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S). Alliansen lägger ned sina röster och misstroendeförklaringen röstas ned med stöd av V.

Januari 2015: SD begär misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). SD röstar för, Alliansen lägger ned sina röster och S, V och MP röstar mot.

Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).

Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).

November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).

Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.

Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175–174.

Källa: Riksdagen

ANNONS