Många i Sverige, även i de södra delarna, förbluffades av ett ovanligt starkt och färgrikt norrsken förra veckan.
Aktiviteten spred sig som en löpeld, från den upplysta himlen till Facebook och Instagram, där bilder och inlägg från spektaklet strömmade ut i tusental.
– Bara under norrskenet förra veckan drog vi in över 13 000 gillamarkeringar, säger Calle Bergstrand, en Visbybaserad norrskensjägare som driver Facebookgruppen Norrsken Sverige.
Se läsarnas bilder från förra norrskenet:
Större sannolikhet
Med detta har gruppen på några år skaffat sig nästan 108 000 följare.
Till glädje för såväl nyvaknade som mer luttrade norrskensjägare ser prognosen gynnsam ut för nya stora norrsken de närmaste åren.
Den ökade sannolikheten för norrsken hänger samman med att den så kallade solcykeln är på väg in i en allt mer intensiv fas. Och den väntas inte kulminera förrän någon gång kring 2025, enligt Bergstrand.
Urban Brändström, observatorieansvarig vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, bekräftar:
– Det är som störst sannolikhet att se norrsken när man är vid ett maximum eller på väg ned från ett maximum i solcykeln, säger Brändström.
Brändström är uppvuxen i Kiruna och ser sedan barnsben norrsken som en självklar del av vinterhalvårets långa kvällar och nätter.
– Det är lika naturligt som solsken eller månsken för mig, men alltid lika otroligt vackert, säger han.
– I grova drag har vi ju norrsken varje natt i Kiruna. Kommer man ned till Stockholm eller Göteborg kan det vara någon gång i månaden. Men det ska ju också vara klart väder och tillräckligt mörkt för att det ska gå att se, tillägger han.
Ovanligt stark solvind
Det ovanligt stora norrskenet som kunde ses i södra Sverige fredagen den 14 januari skapades enligt Brändström av en ovanligt stark solvind och att vad som kallas det interplanetära magnetfältet hade en sydlig riktning.
Storleken och färgsättningen på norrskenet, som normalt äger rum från cirka 80 kilometers höjd och uppåt, avgörs av vilka partiklar som är inblandade, vad de kolliderar med.
– Norrskenets spektra är som ett fingeravtryck på norrskenet, säger Brändström.
LÄS MER:Så förklarades norrskenet förr i folkloren
Grönt, lila och rött är tre vanliga färger man kan se med blotta ögat.
– Det är ett rikt spektra, där det gröna är det starkaste. Det röda är lite mer lugnt, medan det lila fladdrar längst ned. Och det blåvioletta kräver att man har bra mörkerseende och inte bländas av något.
– Men det finns en massa andra färger också, i det infraröda och ultravioletta området.
Träffsäker app slutmålet
Calle Bergstrand på Norrsken Sverige förser sin Facebookgrupp med norrskensprognoser och observationstrådar gratis.
– Det har alltid varit ideellt, säger han.
Men den våg av intresse han ser för norrsken i sociala medier har fått honom att fundera på att utveckla sin tjänst med en app för säkrare norrskensprognoser, med artificiell intelligens där rymdväderdata kopplas ihop med observationer.
– Jag tror att du kan få en app som är riktigt träffsäker. Det är slutmålet, säger han.
Fakta: Fler solfläckar ger mer norrsken
Solcykeln är något man har observerat sedan 1600-talet. Det handlar om att antalet solfläckar på solen varierar i cykler, med en topp omkring vart elfte år.
Solfläckarna avgör i sin tur hur stora mängder laddade partiklar – plasmamoln av mestadels protoner och elektroner – som solen släpper ifrån sig. Partikelströmmarna från solen, som även kallas solvinden, utgör det stoff som skapar norrsken när det träffar magnetfältet runt jorden.
De olika färger man ser i norrskenet uppstår på olika höjd från jordens yta. Det röda ljuset i norrsken ligger ofta längst upp i det draperi eller den båge som skenet bildar. Det rör sig också långsammare än de andra färgerna och är resultat av kollisioner med syreatomer på hög höjd. Mätningar visar att det tar ungefär två minuter för det röda ljuset att bildas efter en partikelkollision.
På lägre höjd sprids ljuset betydligt snabbare, omkring 0,7 sekunder efter kollisionen, och då blir ljuset grönt. Längst ned i norrskensbågarna kan man ibland även se eller skymta ett blåaktigt ljus, vilket är ett ljus som uppstår efter kollisionen mellan elektroner och kvävemolekyler.
Norrskenet – och sydskenet runt Sydpolen – rör sig i en oval ring runt jordens magnetiska poler. När solvinden för med sig partiklar in mot jorden expanderar ovalen vilket gör att norrskenet trycks söderut mot ekvatorn. En faktor som bidrar till att skapa stora norrsken är om det som kallas det interplanetära magnetfältet är riktat söderut.
Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT
Fakta: Svårt men viktigt med prognoser
Det är svårt att göra norrskensprognoser. Men rymdforskarna försöker med rader av olika parametrar följa utvecklingen.
Det handlar i grunden om att man vill kunna varna för riktigt starka solstormar, som kan slå ut kritisk utrustning på jorden som radiokommunikation och olika navigations- och styrsystem.
Ett mycket kraftigt norrsken på senare tid var 2003. Då gick det att se norrsken med blotta ögat i Tyskland och bland annat Malmö drabbades av omfattande strömavbrott. Ett liknande utbrott 1989 slog ut en transformator i ett kärnkraftverk i Kanada, vilket innebar ett långvarigt strömavbrott för miljontals hushåll.
Aktiviteten på insidan av solen är fortfarande ett mysterium. Men när solen släpper ifrån sig partiklar från sina solfläckar ser man det i bästa fall 2–3 dygn innan partiklarna når jordens magnetfält och då bildar norrsken.
Dessutom är det bara några enstaka av de plasmamoln som solen släpper ifrån sig som träffar jorden. Resten fortsätter ut i solsystemet, där de kan träffa planeter som Jupiter och Saturnus, som också har norrsken ibland.
Hur stor effekten av solvinden blir på jorden avgörs dessutom av riktningen på det så kallade interplanetära magnetfältet, som i sin tur hänger samman med solens position i förhållande till planeterna i solsystemet.
En avgörande faktor för att kunna se norrsken är också vädret. Ett tjockt molntäcke lägger sig nämligen på en höjd mellan jordens yta och norrskenet.
Källa: Institutet för rymdfysik/Nasa/TT