Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Under pandemin har våldet i hemmen kunnat eskalera utan att någon ser eller hör. Arkivbild.
Under pandemin har våldet i hemmen kunnat eskalera utan att någon ser eller hör. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Nu avslöjas våldet bakom stängda dörrar

Vittnesmålen om våld i hemmen under pandemin börjar nu krypa fram. I somras ökade trycket på många kvinnojourer – och en stor del av kvinnorna beskriver att de tidigare under pandemin inte har vågat söka stöd.

Sex av tio kvinnojourer hade högre söktryck denna sommar jämfört med förra, enligt en enkät från riksförbundet Unizon.

Många kvinnor berättar att våldet ofta har pågått lång tid, men att det är först nu de har kunnat ta steget.

– När samhället signalerar att vi kan gå tillbaka till en mer normal tillvaro vågar kvinnor och tjejer söka stöd, för man vet att det finns hjälp att få, säger Olga Persson, ordförande för Unizon.

– Det är såklart positivt att fler ber om hjälp men det är också en signal om att mäns våld absolut inte har minskat, och kanske till och med har ökat under pandemin, och det är oerhört oroväckande, fortsätter hon.

Ingen ser eller hör

Totalt hade de 51 kvinnojourer som svarat på enkäten tillsammans 13 800 stödkontakter under sommaren, antingen via chatt, telefon eller besök. Fler jourer har också uppgett att många har sökt stöd för första gången.

Många kvinnor beskriver också grövre våld och en mer akut situation.

– Det har varit en ensamhet och hjälplöshet, väldigt tydligt kopplat till pandemirestriktionerna. Alltså att man ska hålla sig hemma, inte gå till jobbet. Den fristaden som fanns på arbetsplatser och skolor har upphört för många. Isoleringen har skapat en större känsla av desperation och en befogad rädsla att våldet kan eskalera utan att någon ser eller hör, säger Olga Persson.

Men trots att samtalen fortsätter att strömma in till stödlinjerna vittnar flera kvinnojourer också om att placeringar av utsatta kvinnor till deras skyddade boenden har minskat under pandemin.

– Vi tolkar det som att nålsögat för kvinnor och barn ute i landets kommuner har blivit mycket mindre. Att bo i skyddat boende kostar pengar för kommunen och det måste få kosta pengar. Kvinnor och barn får inte det skyddet de har rätt till. De får inte en praktisk möjlighet att starta ett nytt liv, säger Olga Persson.

"Proppen gått ur"

När nu allt fler berättelser om upprepat våld i hemmet kan komma fram är det viktigt att det finns en beredskap i samhället, säger hon.

– Många medlemsjourer uttrycker det som att "proppen har gått ur", och att det vi befarade blivit verklighet. Samhällets beredskap för detta måste nu vara fullständig. Socialtjänst, vård, rättsväsende och civilsamhälle måste kraftsamla för att kunna möta det här behovet.

Varje år blir cirka två procent av alla kvinnor misshandlade av sin partner eller ex-partner, enligt Brottsförebyggande rådet. Det motsvarar omkring 75 000 kvinnor. Räknar man även med psykiskt och sexuellt våld blir siffran högre.

Antalet kvinnor som har dödats av en närstående man har legat relativt konstant de senaste 20 åren, med cirka 15 dödade kvinnor per år.

Fakta: Om enkäten

Enkäten skickades till Unizons 137 jourer i slutet av augusti.

57 av 90 svarade på frågan om söktryck under sommaren.

Sex av tio rapporterade ett ökat söktryck. Tre av tio hade lika många stödkontakter som förra sommaren och en av tio hade färre.

Tillsammans hade jourerna 13 782 stödkontakter i somras.

Källa: Unizon