Svenskarnas postvanor har förändrats i takt med digitaliseringen – allt färre skickar brev, samtidigt som allt fler paket är i omlopp.
Den verkligheten är utgångspunkt för ett förslag som Post- och telestyrelsen (PTS) har lagt fram om nya regler för postutdelningen, vilket Hem & Hyra tidigare har skrivit om.
Reglerna gäller den så kallade samhällsomfattande posttjänsten – som ska säkerställa att det finns god service och rimliga priser över hela landet – en roll som Postnord i nuläget har.
Postanordningarna ska bli färre
Tanken med förslaget är att antalet så kallade postanordningar, alltså brevlådor och postboxar, ska bli färre. På så vis ska utdelningen bli både mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. Men det kan också leda till att man får gå längre för att hämta sin post.
Om förslaget blir verklighet så kommer dock en ny maxgräns på 200 meter att införas för hur långt man kan få gå. Vid postanordningen ska man då kunna hämta alla sina brev, tidningar och paket.
Nyligen avslutades remissrundan där berörda parter har fått lämna sina synpunkter – och många är skarpt kritiska.
– PTS säger att det är ett balanserat förslag, men det är allt annat än balanserat. Det tillgodoser Postnords intressen att kunna förändra sin verksamhet och spara pengar, men det är husägare och fastighetsägare som får ta kostnaden och får sämre service, säger Lena Södersten som är förbundsjurist på Villaägarna.
SKR: ”Kan leda till en försämrad tillgänglighet”
Äldre personer, och de med särskilda behov, ska dock kunna ansöka om att även i fortsättningen få sin post till hemmet. Men det riskerar att bli onödigt krångligt och byråkratiskt för många, menar Hyresgästföreningen.
– Det tycker vi inte är rimligt. Det känns som en börda som faller på personer som kanske inte vet att man kan göra en sådan ansökan. Förfaringssättet blir inte särskilt smidigt, säger Kenneth Berglund, utredare statsutveckling, som också befarar att kostnaderna kan falla på hyresgästerna i slutändan.
Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, säger att de nya postanordningarna totalt kan komma att kosta uppemot sju miljarder kronor, enbart för landets flerbostadshus. Sedan tillkommer även småhusägarna.
”Berör 5,3 miljoner”
De tolkar förslaget som att PTS vill trygga servicenivån för de som i dag har längst till att hämta brev och paket, men menar att det blir ett högt pris för liten nytta.
– Det handlar bara om 141 000 postanordningar för de som nu har det längst. Samtidigt utformar man regler som berör 5,3 miljoner anordningar. Det innebär att 97 procent av Sveriges hushåll kan få försämrad postutdelning. Det har vi svårt att se rimligheten i. Det kommer att bli sämre för nästan alla. Det kommer också bli dyrare.
Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kritiska.
– Den stora invändningen som vi har är att de här föreskrifterna kan leda till en försämrad tillgänglighet för så pass många. Vi tycker inte att man har redogjort för konsekvenserna, säger Christina Thulin från avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.
Ska träda i kraft april 2023
Emma Maraschin, enhetschef för postfrågor på PTS, vill nyansera kritiken.
– Jag skulle säga att som grundregel slår föreskriften fast att du ska få din post utdelad i din nuvarande postanordning. Sen tydliggör vi att om någon, ofta Postnord, vill göra en förändring så måste man genomgå en samrådsprocess. Man kan inte tvinga fastighetsägare att sätta upp saker på ens fastighet. Förslaget syftar till att underlätta den dialog som krävs vid eventuella förändringar i postutdelningen.
Hon medger att det finns ekonomiska aspekter bakom förslaget.
– Men PTS främsta uppdrag är samhällets och postanvändarnas behov. Det är det som styr.
Enligt planen ska de nya föreskrifterna börja gälla från den 1 april 2023. Men först ska myndigheten gå igenom remissvaren – sammanlagt ett 50-tal.
– Nu ska vi se om något nytt har tillkommit som vi inte har beaktat, säger Emma Maraschin.
