Justitieminister Morgan Johansson (S).
Justitieminister Morgan Johansson (S).

Nytt förslag om terrororganisationer kommer

Det finns redan i dag utrymme i grundlagen för att förbjuda deltagande i terrororganisationer. Det anser statsvetaren Olof Petersson. Men justitieminister Morgan Johansson håller inte med.

ANNONS
|

Lagrådet avvisade nyligen regeringens förslag att förbjuda deltagande i och samröre med terrororganisationer. Såsom förslaget var utformat stridet det mot grundlagens skydd för föreningsfriheten, ansåg Lagrådet.

Enligt Lagrådet utgick förslaget från den felaktiga premissen att grundlagen bara skyddar lovlig verksamhet. Det skulle i så fall innebära att det vore möjligt att i vanlig lag kriminalisera olovlig verksamhet, framhöll Lagrådet. Grundlagsskyddet skulle i så fall inte vara mycket värt.

Militär natur

Statsvetaren Olof Petersson hävdar i en debattartikel i Dagens Nyheter att det redan i dag finns formuleringar i Regeringsformens andra kapitel som skulle möjliggöra ett förbud mot deltagande i terrororganisationer. Det handlar om Regeringsformens andra kapitel, 24 paragrafen som stadgar att föreningsfriheten får begränsas när det gäller sammanslutningar som är av "militär eller liknande natur".

ANNONS

Eftersom en del terrororganisationer kan ha militära drag genom att vara välorganiserade, ha utmärkande klädsel och tecken och bära vapen under disciplinär ledning, så "är det rimligt att hävda att straffsanktioner mot deltagande i vissa terrororganisationer skulle rymmas inom grundlagens formulering", skriver Olof Petersson.

Redan försökt

Men justitieminister Morgan Johansson säger att han redan försökt gå den vägen.

- Jag har bett mina tjänstemän att titta på det. Det finns två undantag. Det ena är militär verksamhet, det andra är organisationer som förföljer folkgrupper. När det gäller militär verksamhet, så är det utrymmet väldigt snävt utformat. Det tillkom för att anpassas till den lagstiftning vi hade som gällde olovlig kårverksamhet som är från 1930-talet. Det var därför man på 1970-talet när man skrev Regeringsformen skapade det här utrymmet, säger han till TT.

- Det är skapat för att komma åt militära miliser som vi hade i andra länder då, Tyskland till exempel. Det gör att utrymmet är väldigt snävt, men vi söker vägar framåt här, och jag kommer att återkomma med ett omarbetat förslag för att kriminalisera så många handlingar som möjligt inom ramen för grundlagen, säger Morgan Johansson (S).

ANNONS

En idé är att förstärka den del av lagförslaget som handlar om samröre, men regeringen vill också undersöka hur grundlagen skulle kunna ändras.

Tredje undantag

- Vi har sagt till regeringen att de får gå full fart framåt med båda. För mig spelar det ingen roll hur det förbjuds. Sverige kommer vara en rättsstat även om människor som har som enda idé att hugga huvudet av folk och sätta upp dem på pålar inte får skyddas av föreningsfriheten, säger Johan Pehrson, talesperson för Liberalerna.

Utöver de två undantag som grundlagen i dag medger från föreningsfriheten – för sammanslutningar av "militär eller liknande natur" eller som bedriver förföljelse av folkgrupp – anser Liberalerna att ett tredje kan behöva läggas till.

- Det är tänkbart att lägga till "terroristorganisation eller annan organisation med syfte att ägna sig åt särskilt allvarlig brottslighet", säger Johan Pehrson.

ANNONS

För att ändra grundlagen krävs dock ett mellanliggande val, vilket innebär att det kan dröja ytterligare fyra–fem år innan en lag mot deltagande i terroristorganisationer är på plats.

- Det är en väldigt tråkig situation. Problemen med återvändande IS-terrorister har vi i Sverige här och nu, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

TT
ANNONS