Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Högsta domstolen ska nu pröva den nya vapenlagstiftningen. Arkivbild

Ombyggd pistol kan fälla ny vapenlag

En man i 30-årsåldern dömdes, med stöd av den nya lagen om grovt vapenbrott, till två års fängelse efter att ha burit en ombyggd startpistol. Men frågan är om lagen är tillräckligt väl utformad för att kunna tillämpas. Det ska nu prövas av Högsta domstolen (HD).

Det vägledande fallet tas upp av HD på onsdagen.

- HD kan ha synpunkter på att lagen klubbades igenom för snabbt och inte på ett korrekt sätt, säger försvarsadvokaten Mikael Nilsson.

Lagrådet – det statliga organ med tunga domare som yttrar sig över lagförslag innan de antas av riksdagen – kritiserade regeringen för att driva igenom lagen, som trädde i kraft i januari i år.

Lagrådet ansåg att remisstiden varit för kort och att beredningen av lagen var otillräcklig. Ändå röstade riksdagen igenom förslaget, som innebar att minimistraffet för grovt vapenbrott skärptes från ett till två år. Straffskärpningen banar också väg för att fler misstänkta kan häktas och avlyssnas.

Ombyggd pistol

Brottmålet gäller en man i 30-årsåldern som greps i Malmö för att ha burit en modifierad startpistol. Han dömdes till fängelse i två år i enlighet med den nya lagen.

I fallet är det två centrala frågor som HD ska ta ställning till. Dels den straffrättsliga bedömningen, där försvaret argumenterar att innehavet av den ombyggda startpistolen är att bedöma som vapenbrott av normalgraden, och inte som grovt. Dels om lagen rent juridiskt är tillämpningsbar, där följden vid ett underkännande kan bli att tidigare domar måste prövas på nytt.

- Kommer HD fram till att lagen inte är gällande har de som tidigare dömts efter lagen i tingsrätten och hovrätten bedömts felaktigt. Det kan innebära strafflindringar för dem, säger Mikael Nilsson, som företräder mannen.

Viktig demokratifunktion

Mikael Nilsson har aldrig varit med om att HD underkänt en lag med motiveringen att den inte förberetts tillräckligt. Han anser att Lagrådets utlåtande angående lagförslag måste få väga tungt.

- Det är inte så anmärkningsvärt att man skärper straff. Men Lagrådet ska man lyssna på. De besitter en oerhörd kompetens och utgör en viktig funktion i en fungerande demokrati, argumenterar han.

Lagrådet riktade även liknande kritik när gymnasielagen skulle införas, som ger unga asylsökande möjligheten till uppehållstillstånd för gymnasiala studier. Migrationsdomstolarna i Malmö, Göteborg och Stockholm har sagt att den är för dåligt utformad för att kunna användas, och lagen granskas nu av både EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen.

"Vill visa handlingskraft"

Hur väl ett lagförslag beretts före riksdagens godkännande har på senare tid blivit allt viktigare för svenska domstolar, hävdar Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet.

- En tanke är att beredningen blivit sämre nu än för 20 år sedan. Det handlar också om dålig kvalité i lagstiftningen, att bristerna inte hanteras. Men regeringen vill visa politisk handlingskraft i särskilda frågor och går ändå till riksdagen trots lagrådets kritik och sedan får domstolarna ta hand om en svårtolkad lag, säger han.