I veckan lämnade regeringen över sin proposition till riksdagen om en ny datalagringslag. Den ska ersätta den gamla som underkändes av EU-domstolen. Lagen tvingar operatörerna att lagra vissa uppgifter och lämna ut dem till rättsvårdande myndigheter.
Den förra lagen underkändes efter att Tele2 överklagat till domstol. Internetoperatören Bahnhof tänker överklaga även den nya lagen.
- Vi utnyttjar vår grundlagsbestämda rätt och överklagar frågan, säger Jon Karlung, vd på Bahnhof AB, till TT.
På detta reagerar inrikesminister Mikael Damberg starkt.
- Det är provocerande om Bahnhof gör till sin affärsmodell att skydda de som begår barnpornografibrott eller organiserad brottslighet. Det här är på riktigt, säger Damberg till TT.
KU-anmälas
Enligt Bahnhof innebär den nya lagen bara kosmetiska förändringar av den gamla. Jon Karlung svarar på Mikael Damberg kritik.
- Det är inte ministerns uppgift att recensera enskilda företag, så går det till i diktaturer. I diktaturer låter man enskilda politiker döma ut företag, säger Jon Karlung och fortsätter:
- Om det fanns någon annan politiker med kurage så borde han (Damberg) KU-anmälas för det här är inte förenligt med ministerns uppgift att recensera enskilda företag bara för att vi utnyttjar vår grundlagsbestämda rätt att överklaga ett beslut.
Karlung anser att det nya förslaget bara är en kosmetisk upprepning av ett förslag som redan dömts ut. Det nya förslaget kommer inte tillrätta med de problem som uppdagades i EU-domen, tycker han. Han säger att Bahnhof är för riktade brottsbekämpande insatser men inte generell datalagring utan brottsmisstanke.
Dra in tillstånd
Mikael Damberg tycker att resonemanget är ologiskt.
- Hur ska man komma åt barnpornografibrott om man inte lagrar de här uppgifterna? Det går ju inte att på förhand veta vilka som ägnar sig åt barnpornografibrott. Det är ju själva poängen med lagringen att man kan komma åt och identifiera de här gärningsmännen, säger Damberg.
- Men om det är så att man vägrar följa svensk lagstiftning så har ju Post- och telestyrelsen olika verktyg. Man kan besluta om vite men man kan också ytterst återkalla operatörens tillstånd, fortsätter han.
Han har bjudit in operatörerna tillsammans med berörda myndigheter för ett samtal om den nya lagen.
Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader.
Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader.
Övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet.
Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.
Källa: Justitiedepartementet
