Ruinerna av Katarina kyrka i Stockholm efter branden den 17 maj 1990. Arkivbild.
Ruinerna av Katarina kyrka i Stockholm efter branden den 17 maj 1990. Arkivbild.

Oro för bränder i Sveriges gamla träbyggnader

Kulturhistoriska byggnader brinner även i Sverige. Beredskapen för att skydda dessa blir allt bättre runt om i landet – men skillnaderna är stora.

ANNONS
|

- Generellt har det gjorts en massa satsningar i olika kyrkor där man dragit in sprinklersystem och brandlarm. Sedan händer det tyvärr ändå att det brinner, säger Erika Hedhammar, utredare med ansvar för brandskyddsfrågor på Riksantikvarieämbetet, myndigheten som ansvarar för kulturminnesvården i Sverige.

Vem som har ansvaret för brandsäkerheten i landets kulturhistoriska byggnader varierar eftersom det ligger på ägarna. Det kan alltså röra sig om exempelvis staten, kommunerna, Svenska kyrkan och hovet – och därmed även om en mängd olika förutsättningar och åtgärdsplaner.

ANNONS

- Det är nog väldigt olika på olika ställen, men vi har jobbat ganska aktivt med det sedan Katarina kyrka i Stockholm brann på 90-talet. Därefter har man uppmanat till att ha en plan för att det inte ska hända, men också till att ha en plan för om det händer, och för vad man gör då, säger Erika Hedhammar och fortsätter:

- Det där tycker jag att vi börjar se fler och fler exempel på, att man tar det på allvar, inte minst på museerna sedan riksrevisionens rapport.

Största oron

Riksrevisionen slog tidigare i år fast att landets museer har för dålig koll på sina föremål och att det saknas planer för vilka föremål som är viktigast att rädda vid en brand.

Vad gäller själva byggnaderna är den största oron i Sverige kopplad till materialet, berättar Erika Hedhammar.

ANNONS

- Vi har delar där det är väldigt tät trähusbebyggelse, säger hon.

- Där är man orolig för att det ska få stora konsekvenser om det sprider sig. Där har man jobbat med inventeringar av hur det ser ut – och tyvärr ser det inte jättebra ut överallt.

Jobbar aktivt

Det är svårt att ge en heltäckande bild av brandsäkerheten i byggnaderna som staten förfogar över. Men Martin Adolfsson, brandspecialist vid Statens fastighetsverk, tycker att det förebyggande arbetet håller en god nivå.

- Vi jobbar aktivt med de kulturhistoriska byggnaderna och försöker få ett utökat brandskydd på flera av dem, säger han.

Gamla byggnader lever sällan upp till dagens krav på brandsäkerhet, och då kan man stärka skyddet med tekniska lösningar som automatiska brandlarm eller sprinklerskydd.

ANNONS

- Man behöver vara aktiv i sitt systematiska brandskyddsarbete för att hålla nere riskerna, och det tycker jag att vi jobbar aktivt med inom Statens fastighetsverk. Sedan är det alltid så att man kan göra mer, säger Martin Adolfsson.

Kostsamt skydd

Även vad gäller landets kyrkor är det svårt att uttala sig i generella termer om brandsäkerheten. Men i byggnader med höga kulturhistoriska värden och i träkyrkor har det enligt Svenska kyrkan satsats mycket på sprinkleranläggningar.

- De är naturligtvis kostsamma, och kostsamma att underhålla, men det är ju för att värdena är så höga, säger Markus Dahlberg, enhetschef med ansvar för kulturarvsfrågor inom Svenska kyrkan.

Det är exempel på där församlingarna gått långt för att brandsäkra. Men det går aldrig att vara helt säker, påpekar Markus Dahlberg.

- Det är olyckliga omständigheter som varierar från fall till fall. Att det händer något i samband med restaureringar och renoveringar, så kallade heta arbeten, man kan aldrig utplåna den risken fullständigt.

ANNONS
TT
Fakta: Handbok i katastrofberedskap

Riksantikvarieämbetet har varit med och tagit fram en webbaserad handbok i katastrofberedskap som bland annat är tänkt att användas i det förebyggande arbetet mot exempelvis bränder i kyrkor och historiska byggnader.

På myndighetens sajt går det att ladda ner en rad checklistor om allt från konkreta brandrisker och utbildningsinsatser till förteckningar över telefonnummer och vänföreningar.

Källa: Riksantikvarieämbetet

ANNONS