– Det går inte att komma ifrån att USA:s frånträde börjar synas mer och mer i förhandlingsrummen och i atmosfären, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
Hon har precis anlänt till det gigantiska mässområdet i Madrid där klimattoppmötet pågår. Amerikanska städer och företag håller seminarier i en monter och konstaterar att We are still in.
Men president Donald Trump har aldrig gjort någon hemlighet av att han inte gillar Parisavtalet, som ska hejda den globala temperaturhöjningen. I början av november begärde USA utträde från avtalet, och om ett år, dagen efter nästa presidentval, kommer landet att lämna.
Skapar oro
I början av november nästa år inleds också nästa klimattoppmöte – COP26 i Glasgow – då alla länder ska lämna in nationella planer för hur de ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige och EU försöker nu pusha på för att klimatambitionerna ska höjas rejält till dess.
– Det här skapar oro och det finns stor osäkerhet om vad som händer nästa år, säger Lövin om det amerikanska utträdet.
I Madrid är en del utvecklingsländer oroliga för vad som händer med klimatfinansieringen och trycker på för att förhandlingar i stället ska ske inom FN:s klimatkonvention, där USA fortfarande är med.
Så har aldrig varit tanken och kravet komplicerar förhandlandet.
– Vi vill ju att Parisavtalet ska vara basen och inte att vi ska sitta i dubbla spår och förhandla, säger Lövin.
Fastlåst
Förra veckan var det främst tjänstemän från runt 200 länder som förhandlade på FN:s klimatmöte, men den här veckan lyfts förhandlingarna upp till ministernivå.
I den knivigaste frågan – hur utsläppshandel mellan länder ska regleras – har hittills inga framsteg gjorts. Det är den enda punkten som fortfarande är olöst i Parisavtalets så kallade regelbok.
På förra årets klimatmöte blockerades frågan av bland andra Brasilien, som vill ha ett mer generöst system för redovisning av utsläpp. EU, å sin sida, vill inte gå med på ett regelverk som försvagar hela tanken med att länder ska hjälpa varandra till större och snabbare utsläppsminskningar.
– Vi har bara tio år på oss enligt den samlade vetenskapen att halvera utsläppen, så vi kan inte förlora ett antal år på fiffel i bokföringen, säger Lövin.
Maria Davidsson/TT
Mellan den 2 och 13 december pågår FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid, som hastigt tog över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.
Runt 25 000 deltagare från nästan 200 länder deltar. Under första veckan är det främst tjänstemän som förhandlar, under andra veckan anländer ministrar och andra tunga politiker. Från Sverige deltar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Sverige förhandlar inte som enskilt land, utan genom EU.
Den formella agendan handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Regler för utsläppshandeln mellan länder ska beslutas (artikel 6) och en översyn ska göras av hur skador och förluster till följd av klimatförändringen hanteras.
Andra frågor som lyfts fram är havsfrågor och jämställdhet. Dessutom pågår mängder av möten utanför förhandlingsrummen där klimatorganisationer, näringsliv och forskare deltar.
Källa: Regeringen, COP25.