Världens korallrev spelar en avgörande roll för ett stort antal fiskarter och andra organismer, som har anpassat sig till att kunna söka skydd och föda i den brokiga undervattensvärlden. Men i takt med att koldioxidutsläppen från fossila bränslen gör haven varmare och surare förändras kemin i haven, så att de revbildande korallerna får allt svårare att bygga sina kalkhaltiga skelett.
Korallreven minskar i omfattning – och mjuka koraller som inte bildar rev breder ut sig i stället.
Sådana skiften har skett tidigare i jordens historia. Det framgår av en ny studie i Nature Ecology & Evolution, där en internationell forskargrupp har jämfört arvsmassan hos flera hundra olika arter av både mjuka och revbyggande korallarter. På så vis har forskarna utifrån kunskap om hur snabbt gener kan mutera och föras vidare lyckats framställa ett detaljerat släktträd, som visar när olika korallarter har uppstått och hur de hänger samman.
Hög koldioxidhalt
Framför allt har detta gett ny kunskap om de mjuka korallernas historia, eftersom de inte har lämnat fossil efter sig i samma generösa utsträckning som de revbyggande korallerna.
Analysen visar att koraller sannolikt dök upp på jorden för cirka 700 miljoner år sedan, vilket är 250 miljoner år tidigare än de äldsta kända korallfossilen. Då var koldioxidhalten hög i jordens atmosfär. När sedan förutsättningarna förändrades kunde revbildande koraller utvecklas och sprida sig på de mjuka korallernas bekostnad.
Enligt den nya studien har mjuka koraller och revbyggande koraller sedan dess turats om att dominera de grunda havsbottnarna under årmiljonernas lopp, beroende på hur de kemiska förutsättningarna i havet har förändrats. Mjuka koraller har gynnats när koldioxidhalten varit hög, medan revbyggande koraller har kunnat växa fram när temperaturen sjunkit och vattnets pH-värde stigit, i samband med att koldioxidhalten har sjunkit.
"Har dött ut tidigare"
De gånger då skiftet har gått från revbyggande koraller till mjuka koraller har livet på jorden även drabbats av massutdöenden, då upp till 90 procent av de organismer som levt i reven försvunnit, skriver forskarna i sin artikel. Och nu kommer allt fler observationer som pekar på att ett sådant korallskifte kan vara på gång igen.
"Korallrev har dött ut tidigare när klimatet har förändrats, och troligen är det på väg att hända igen. Det bästa sättet att skydda korallreven är att hejda våra utsläpp", säger den amerikanska zoologen Andrea Quattrini, som är försteförfattare till den nya studien, i ett pressmeddelande.
Jörn Spolander/TT
Fakta: Koraller
Korallrev är uppbyggda av koralldjur som avlagrar kalk. I vissa områden, exempelvis Stora barriärrevet utanför Australien, har reven blivit så stora att de syns från satelliter.
Ändå täcker korallreven en mycket liten andel av oceanernas yta. År 2001 beräknades de täcka 284 300 kvadratkilometer, vilket är mindre än 0,1 procent av världens havsbottnar och knappt 1,2 procent av kontinentalsocklarna.
Korallreven, framför allt de tropiska, är berömda för sin biologiska mångfald. Cirka 25 procent av alla marina arter lever på eller vid reven, bland annat över 4 000 fiskarter.
Källa: korallrev.se