En övervakningskamera fångade glasmästaren Henrik Sjösvall. Bilderna spreds sedan på sociala medier. Arkivbild.
En övervakningskamera fångade glasmästaren Henrik Sjösvall. Bilderna spreds sedan på sociala medier. Arkivbild.

Oskyldiga hängs ut av grannar på nätet

Digital grannsamverkan är en växande trend. Men falska rykten på nätet kan orsaka verklig skada. Glasmästaren Henrik Sjösvall hängdes ut som misstänkt inbrottstjuv efter att ha hämtat verktyg han glömt hos en kund.

ANNONS
|

Ryktesspridning har existerat i alla tider. Men om rykten förr fortplantades från person till person kan de i dag spridas till tusentals genom ett enkelt musklick. Det blev glasmästaren Henrik Sjösvall i Töreboda varse när han strax innan midsommar levererade glas till en kund.

Kunden i fråga var en norrman som ännu inte flyttat in i sitt sommarhus. När Henrik Sjösvall och kunden mejlat om varandra några gånger började det bli trångt i verkstaden. Glasmästaren bestämde sig för att leverera de beställda varorna. Han hade fått larmkoderna och resonerade att kunden säkert skulle anlända lagom till midsommar.

- Men så glömde jag min glaslyftare där och åkte tillbaka nästa dag. Jag var på väg till en väns 40-årskalas och tänkte ta det på vägen, säger Henrik Sjösvall.

ANNONS

Besöket resulterade i bilspår på tomten. Vad som därefter skedde är ett typexempel på hur ryktesspridningen går till i den digitala tidsåldern.

"Otroligt utpekad"

Beställarens hustru och barn, som inte kände till glasleveransen, anlände till sommarhuset och reagerade på bilspåren. Familjen hade installerat en övervakningskamera på tomten och i denna fanns bilder på den vardagsklädde glasmästaren och dennes omärkta firmabil. Bilderna mejlades till några grannar och en av grannarna valde att posta dem på Facebook. I inlägget målades Henrik Sjösvall ut som misstänkt inbrottstjuv.

Den intet ont anande glasmästaren uppmärksammades på inlägget av en bekant. Då hade det delats över 1900 gånger.

- Jag kände mig otroligt utpekad och sov inte en sekund den natten. Det var fruktansvärt, säger Henrik Sjösvall.

Växande trend

Traditionell grannsamverkan har dokumenterade brottsförebyggande effekter. Inom polisen betraktas dock den digitala varianten som mer bekymmersam.

- Ett obehagligt fenomen som växer är de bilder från övervakningskameror som man lägger upp och säger att "det här är tjuven som stal mina grejer". För det första är man ingen tjuv förrän man är dömd, för det andra kan det finnas omständigheter man inte känner till. Har man den här typen av material ska man lämna det till polisen i stället, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert vid Nationella operativa avdelningen (Noa).

ANNONS

Undervakning

Agneta Mallén är doktor i sociologi vid Lunds universitet och forskar om lokala trygghetsskapande strategier och det som ibland kallas "undervakning", bland annat hur medborgare utbyter information i brottsbekämpande syfte.

- Grannsamverkan eller att man håller koll på skumma bilar har alltid funnits, men de sociala medierna gör att det går så mycket snabbare. Tidigare behövde man kanske ringa, men så väntade du lite för du såg genom fönstret att grannen klippte gräsmattan, säger hon.

Undersökningar från Brottsförebyggande rådet visar att känslan av otrygghet har ökat. Det medför, i kombination med den nya teknikens möjligheter, också en ökad risk för integritetskränkningar.

- I dag blir det lätt vad man kallar en virtuell rättegång. Det är väldigt stor risk att människor blir oskyldigt utpekade, säger Agneta Mallén.

Blev rentvådd

Henrik Sjösvall lyckades till sist rentvå sitt namn. Han är inte upprörd på de som spridit bilderna där han pekades ut som misstänkt, men menar att medvetenheten om riskerna behöver öka.

ANNONS

- Grannsamverkan är bra. Facebook är också bra. Jag förstår att det här gjordes i all välmening men man måste tänka sig för innan man delar, säger han.

TT
Ryktesspridning på nätet

Felaktiga eller tveksamma utpekanden är inte den enda typen av ryktesspridning på internet. Rent förtal och falska efterlysningar förekommer också. 2015 åtalades en då 38-årig man för förtal efter att ha "efterlyst" sin dotter. Mannen antydde att mamman var oansvarig. I själva verket hade mamman tilldömts ensam vårdnad.

Ryktesspridning kan också vara politiskt motiverad. Individer och grupper som vill påverka samhällsopinionen kan sprida lögner och propaganda.

I kristider får ryktesspridningen extra fart. Efter terrordådet på Drottninggatan i april uppmanade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en vägledning för att kunna värdera rykten. MSB uppmanade mottagaren att ställa sig frågorna vad, när, var, vem, hur och varför för att motverka spridningen av felaktig information.

Källa: TT, MSB

ANNONS