Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreslår en rad åtgärder för att utveckla kommunala räddningstjänsten i ett läge där krig utkämpas på svensk mark.
"För att vara förberedda inför en situation med höjd beredskap och kunna hantera de påfrestningar som ett väpnat angrepp på Sverige skulle kunna innebära, ser vi att den nuvarande personella numerären på cirka 16 000 hel- och deltidsanställd personal i kommunal räddningstjänst behöver fördubblas", säger Henrik Larsson, chef på enheten för räddningstjänst vid stora olyckor vid MSB, i ett pressmeddelande.
Fördubblingen av personalen är främst tänkt att ske genom en återinförd civilplikt. På sikt ska försörjningen ske genom uttagning till grundutbildning i räddningstjänst.
Välkomnas av SKR
Vidare lyfter MSB att kommunerna behöver tillföras resurser, materiel, kompetens och finansiering.
Beskedet välkomnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som anser att kommunerna behöver mer personal.
Johan Gert, sakkunnig för räddningstjänst på SKR, säger att det är viktigt att åtgärderna samordnas för att resurserna ska kunna omfördelas.
– Kommunerna behöver anvisningar och finansiering för att kunna göra de här sakerna. Vi ser ett stort behov. Man vill göra det, men det är ganska stora kostnader för att dubbla organisationen.
Gert tror ändå att omvärldsläget ger regeringen anledning att satsa på MSB:s förslag.
– Med tanke på situationen i Ukraina tolkar jag det som att det finns underlag för att göra prioriteringar. Sedan får vi se hur långt det här räcker.
Vidare säger han att det är viktigt att kommunerna även får medel att jobba med planering – för att kunna möta upp behov i alla delar.
Mixade signaler
Den fördubblade beredskapen på omkring 32 000 personer ska enligt MSB finnas på plats 2033 – då även många andra åtgärder ska vara vidtagna.
– Det kommer ta tid att få de här sakerna på plats. Det är klart att det säkert går att göra något år snabbare eller långsammare, men de hänger ju ihop med kostnader och prioriteringar i övrigt, säger Johan Gert.
Enligt honom finns det blandade signaler kring hur snabbt det civila försvaret behöver byggas upp. Å ena sidan menar MSB att uppbyggnaden av beredskapen kommer att ta tio år, å andra sidan säger försvaret att det blir bråttom att öka förmågan – men det är viktigt att jobba både långt- och kortsiktigt, enligt Gert.
– Det är också viktigt att göra saker som får effekt snabbt.
Detta ska räddningstjänsten klara 2033
MSB:s bedömning är att kommunal räddningstjänst fram till 2033 ska ha:
Förmåga att genomföra sök- och räddningsinsatser, hantera oexploderad ammunition samt indikera och sanera för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen.
Beredskapsplanerat i varje kommun en uthållighet om minst tre månader.
Nått en personalvolym för höjd beredskap på 32 000 kvinnor och män.
Grundutbildat och genomfört repetitionsövningar för all personal.
Förmåga att agera självständigt på alla ledningsnivåer vid störda förhållanden.
Förstärkts med materiella resurser och modern teknik anpassat till krigets krav.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap