En man i 20-årsåldern hittades skjuten i Malmö efter ett larm om skottlossning i bostadsområdet Nya Bellevue i Malmö. Mannen fördes till sjukhus men senare kom beskedet att han dött av sina skador.
En man i 20-årsåldern hittades skjuten i Malmö efter ett larm om skottlossning i bostadsområdet Nya Bellevue i Malmö. Mannen fördes till sjukhus men senare kom beskedet att han dött av sina skador.

Polisen vill lugna Malmöborna efter våldsvåg

Två sprängningar, en dödskjutning och sedan larm om ytterligare skottlossning. Dessutom en man som bombhotar stadens centralstation – allt sker inom loppet av 24 timmar. Men Malmöborna ska känna sig trygga, säger polisen.

ANNONS
|

- Jobbar man inte i fel bransch ska man känna sig trygg i Malmö, det är vår uppfattning. Sen har jag trots allt full respekt för att man känner oro i staden ändå såklart, säger Erik Jansåker som är polischef för lokalpolisområde söder.

Han tillägger att polisen har de resurser som man anser sig behöva för att hantera den senaste tidens våldsvåg.

Flera explosioner

Mord, bombhot och explosioner – det senaste dygnet har varit tufft för Malmö. Bombhotet kopplas inte ihop med de andra händelserna och hur det andra hänger ihop är också högst oklart, men utvecklingen håller polisen sysselsatt.

ANNONS

En man i 20-årsåldern skjuts återigen till döds – denna gång i bostadsområdet Nya Bellevue som ligger en bit utanför centrum. Ytterligare en skottlossning nära platsen för dödsskjutningen inträffar samma dag, då två unga män larmar polisen om att de beskjuts av okända gärningsmän utomhus.

Under natten mot tisdagen inträffar sedan två explosioner. Strax efter klockan två smäller det utanför en trappuppgång i Rosengård, där en entré får omfattande skador. Strax därpå sprängs det vid en krog på Adelgatan – och det är inte första gången det smäller där.

Handlar det om beskyddarverksamhet eller någon som nekats inträde och blivit kränkt? Exakta motiv vill polisen inte gå in på.

- Vad gäller Adelgatan vet vi att det varit tidigare sprängattentat mot den adressen, bekräftar Andy Roberts, chef för lokalpolisområde norr, under en presskonferens på tisdagen och fortsätter:

- De har bäring på varandra.

ANNONS

Löst sammansatta gäng

Vem ligger bakom våldsvågen? Enligt polisen, som sedan en tid har punktmarkering på stadens tyngst kriminella, handlar det inte om tydliga gäng eller falanger. I stället är det flera löst sammansatta konstellationer som är inblandade i de pågående konflikterna i Malmös undre värld.

Gängen är inte konstanta utan förändras hela tiden, förklarar Erik Jansåker, chef för lokalpolisområde söder, under samma presskonferens.

- Det finns ett antal gängkonstellationer i Malmö som är en rörlig massa kan man säga. Det är svårt att säga från vecka till vecka eller månad till månad vilka som ingår i vilka konstellationer.

"Det kan vi inte blunda för"

Trots den senaste tidens skjutningar och sprängningar vill polisen betona att antalet skjutningar gått ner.I nuläget sitter också runt 80 personer häktade misstänkta för inblandning i grova brott i Malmö.

Allt sker inom ramen för polisens och andra myndigheters gemensamma satsning "Sluta skjut" som riktar sig mot gängkriminalitet och som har en amerikansk förlaga.

Tidigare har polisen gått ut och bekräftat att antalet skjutningar gått ner. Men vad gäller antalet sprängdåd ser det annorlunda ut.

ANNONS

- Det är klart att vi ser en uppgång av sprängningar och det kan vi inte blunda för. Och det gör vi inte heller, säger Erik Jansåker.

TT
Fakta: Group Violence Intervention

Projektet "Sluta skjut" ska under två år testas i Malmö och metoden är ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet.

Metoden bygger på en amerikansk förlaga under namnet "Group Violence Intervention". Den består av tre delar: Att framföra ett moraliskt budskap från samhället att våld inte tolereras, att framföra att framtida våldshandlingar kommer att få lagliga konsekvenser, och att erbjuda hjälp från socialtjänsten till dem som vill ha det.

Projektet bygger på insikten att de kriminellt aktiva grupperna utgör en minimal del av befolkningen men står för en stor del av våldsbrotten.

Metoden utgår också från att intern gruppdynamik och hederstänkande på gatunivå driver våldet mellan kriminella grupper och individer.

Metoden bygger på samarbete mellan rättsväsende, samhällsrepresentanter (till exempel brottsutsatta eller före detta kriminella) och socialtjänst.

Gruppen bjuder in till individuella möten med gängmedlemmar. Där betonas att det individen gör påverkar alla medlemmar i det kriminella gänget.

Metoden har prövats i ett 60-tal amerikanska städer och även i Skottland.

Källa: National Network for Safe Communities, Malmö stad.

ANNONS