Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan. Arkivbild.
Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan. Arkivbild.

Regeringen ska analysera assistanslarm

Kraven ökar på regeringen att ändra lagen för personlig assistans, efter Försäkringskassans larmbrev om svåra följder av en ny dom. Men regeringen vill först göra en ordentlig analys, om än skyndsamt. Någon tidsplan finns inte.

ANNONS
|

Barn- och äldreminister Åsa Regnér (S) vill inte säga mer än vad hon sade häromdagen, att hon inte utesluter lagändringar.

Hennes statssekreterare på socialdepartementet, Madeleine Harby Samuelsson, säger att regeringen väntar på Försäkringskassans rättsliga ställningstagande. Det gäller den dom i Högsta förvaltningsdomstolen som myndigheten larmade regeringen om i ett brev den 20 oktober. Då kan det läggas till brevet och en analys göras.

- Då kan vi ta reda på vad vi behöver vi göra och om vi behöver göra något, säger Madeleine Harby Samuelsson.

ANNONS

Oklart när

Men det finns för dagen ingen klar plan över vad som kan behöva ske eller hur snabbt det ska gå. Försäkringskassan har gjort klart att det inte duger att till exempel låta analysen ske i den utredning, om bland annat personlig assistans, som ska vara klar om ett år.

- Det tar för lång tid, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Försäkringskassan, till TT.

Hon har bett regeringen att med förtur hantera problemen som domen skapat.

- Det får svåröverskådliga konsekvenser jämfört med andra domar som kommit. Det är svårt att följa något som hamnar i konflikt med andra delar av lagstiftningen, säger hon.

Det rättsliga ställningstagandet blev klart i fredags, enligt uppgift till TT från Försäkringskassan.

Det har juridisk tyngd och beskriver hur den aktuella domen från i juni ska tillämpas. I det brev som myndigheten skickade till regeringen för en dryg vecka förvarnas regeringen och konsekvenserna för berörda beskrivs. Myndigheten skrev att domen får "svåröverskådliga konsekvenser för stat, kommun och enskilda" när handläggarna måste börja följa den.

ANNONS

Domen handlar mest om det som kallas väntetid och beredskap. Den medför, enligt Försäkringskassan, att uppemot 40 procent av de omkring 15000 personer som har assistansersättning kan gå miste om ett antal timmar för assistans. Den innebär inte att själva rätten till assistans påverkas, men timmarna kan bli färre utöver den tid som ersätts för grundläggande behov.

Organisationer som Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) och förbundet Funktionsrätt kräver att regeringen handlar omgående. Oron bland assistansberättigade och deras anhöriga var redan tidigare stor, på grund av andra vägledande domar som har fått stor betydelse för bedömningar av assistans och antal timmar.

Är katastrof

- Det här är en katastrof för dem som har litat på att personlig assistans ger dem en möjlighet att leva ett liv som åtminstone omfattar ett mått av självbestämmande, säger Lars Ohly, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Han vill att regeringen flaggar för en lagändring och samtidigt beordrar Försäkringskassan att inte göra några indragningar, i väntan på lagändringen.

- Lagen tolkas på ett sätt som politiken inte har menat, domarna har inte förstått hur lagstiftarna resonerade 1994, hävdar han.

ANNONS

Han säger att det finns en majoritet i riksdagen för att raskt ändra lagen eftersom Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna vill se en ändring. KD har begärt en aktuell debatt i riksdagen om personlig assistans.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att "bryta" utvecklingen av kostnaderna för den statliga assistansersättningen. I regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att, bland annat, ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

TT
Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag som infördes 1994.

Det var en stor reform och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år.

1994 hade 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000

Ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

I augusti i år hade 15156 personer statlig assistans, cirka 1000 färre än samma månad 2016 då antalet var flest hittills.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att, bland annat, ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS