En av de mest kända hatpredikanterna är Abu Hamza al-Masri som här leder en bön utanför moskén i Finsbury Park i London i januari 2004. Han är sedan dess dömd till hårda straff i både Storbritannien och USA. Arkivbild.
En av de mest kända hatpredikanterna är Abu Hamza al-Masri som här leder en bön utanför moskén i Finsbury Park i London i januari 2004. Han är sedan dess dömd till hårda straff i både Storbritannien och USA. Arkivbild.

Religiösa ledare styr terrorn

Den islamistiska terrorn har ökat kraftigt i Västeuropa sedan 2014 – och bakom en klar majoritet av terrorattackerna står religiösa ledare. Minst två tredjedelar av terroristerna har varit påverkade av imamer som predikat hat, visar en genomgång av rapporter som TT gjort.

ANNONS
|

Det tydligaste exemplet är kanske attackerna i Barcelona den 17 augusti i år. Terroristerna som utförde dåden hade, enligt polisen, radikaliserats av imamen Abdelbaki Es Satty.

Enligt terrorexpertis är det i hög grad predikanterna som skapat de ideologiska förutsättningarna för våldsdåden som skakat Europa de senaste åren.

- De är viktiga. De blir som magneter som drar till sig potentiella terrorister. De kanaliserar viljan att ingå i ett större sammanhang, och skapar en struktur kring det hela, säger Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm.

ANNONS

Antalet allvarliga islamistattacker i Västeuropa har stigit från någon enstaka per år till totalt 37 mellan 2014 och augusti 2017 – en direkt effekt av att terrorrörelsen Islamiska staten (IS) på sommaren för tre år sedan uppmanade till attacker i Europa.

Hatpredikanter

Av de inblandade individerna i terrordåden går det, av polisens och åklagarnas utredningar att döma, att koppla minst två tredjedelar, 44 av 68, till någon eller några religiösa ledare. Det visar rapporter från Europol, amerikanska UD, och analyser i internationella medier.

Några exempel:

+ Attackerna mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk matbutik i Paris 7-9 januari 2015 utfördes av tre män som inspirerats av Farid Benyettou, en självutnämnd imam, och av Djamel Beghal, en terrorist vars mentor var hatpredikanten Abu Hamsa al-Masri, aktiv i en moské i Finsbury Park i London.

+ Attackerna mot konserthallen Bataclan och en rad andra mål i Paris i november 2015, samt självmordsbombningarna i Bryssel i mars 2016, utfördes av en terrorcell på minst 14 man, varav merparten var starkt påverkade av Khalid Zerkani, en självutnämnd predikant som i sin tur påverkats av den salafistiske imamen Bassam Ayachi. Alla bodde i stadsdelen Molenbeek i Bryssel. "Zerkani har fördärvat en hel generation av ynglingar", säger den belgiske statsåklagaren Bernard Michel till The New York Times.

ANNONS

+ Attackerna i London i mars och juni 2017, då terrorister körde över folk och högg ihjäl andra med kniv utfördes av fyra män som påverkats av imamerna Anjem Choudary och Abu Haleema, båda beryktade för sitt stöd av IS och för att vilja införa sharia-lagar i Storbritannien.

Personlig kontakt avgörande

Av TT:s granskning framgår att merparten av terroristerna är unga män födda i Europa. Cirka 70 procent har nordafrikanska rötter. Många har också suttit i fängelse. Men få av dem tycks ha radikaliserats på egen hand.

Enligt Peter Neumann, chef för International Center for the Study of Radicalization vid King's College i London, är det oftast via personliga kontakter, inte på nätet, som människor rekryteras till islamistiska rörelser – och det är här som predikanterna spelar en nyckelroll.

- De skapar radikala miljöer med klara hierarkier. De har varit mycket viktiga för att rekrytera människor till IS i Syrien, säger Ranstorp.

Inom islam finns inget vigningssystem för den som vill leda församlingen i bön. Det behövs alltså ingen formell utbildning för den som vill bli imam, även om vissa samfund kräver det.

ANNONS

- Ett problem är att det ofta inte verkar så svårt att bli imam. En del har sett ut sig själva, men ideologiskt kan de ha stark påverkan. Vem som helst kan ta på sig rollen.

Hårda italienare

Frågan är hur samhället ska agera för att motverka dessa individer.

- I Danmark har man nyligen förbjudit sex hatpredikanter att komma in i landet. Så långt har vi inte gått i Sverige, säger Ranstorp.

I flera av länderna, Storbritannien, Frankrike, Belgien och Tyskland, har vissa islamistiska organisationer förbjudits, och ett antal hatpredikanter har satts i fängelse, bland dem Khalid Zerkani och Anjem Choudary.

Hårdast har Italien agerat. Under både 2015 och 2016 utvisades ett stort antal personer till Tunisien, Marocko, Pakistan och andra länder.

- De utvisar den här typen av predikanter direkt, på ett sätt som vi inte gör. Men i Italien är det ingen debatt om saken. Utvisningarna kan ha gett effekt eftersom Italien inte drabbats av en enda terrorattack, säger Ranstorp.

ANNONS

Han är tveksam till att det hela skulle gå att lösa med en speciell imamutbildning som föreslagits i Sverige.

- Man måste se problemet bredare än så, säger han.

TT
Fakta: Islamistisk terror

Sommaren 2014 uppmanade terrorrörelsen Islamiska staten (IS) sina anhängare att utföra terrorattacker i Europa.

Sedan dess har antalet allvarliga attacker i Västeuropa ökat kraftigt, från någon enstaka attack per år, till 2 attacker 2014, 8 attacker 2015, 13 under fjolåret, och 14 till och med augusti i år.

Frankrike har drabbats av flest attacker, 18 stycken. Därefter följer Tyskland (7), Belgien (5), Storbritannien (3), samt Danmark, Sverige, Spanien och Finland (1 vardera). Totalt 348 människor har dödats i attackerna, plus 44 av terroristerna.

Sammanlagt har cirka 70 personer varit involverade i attackerna. Uppemot hälften av dessa har en kriminell bakgrund.

Ungefär hälften av terroristerna, 36, föddes i Europa, till föräldrar från muslimska länder. En klar majoritet, 51 av 70, är av nordafrikanskt ursprung.

Källor: EU Terrorism Situation and Trend Report, US Department of State Country Reports on Terrorism, New York Times, BBC, The Guardian, CNN.

Bakgrund: Svenska terroristkopplingar

Sverige har drabbats av en terroristattack sedan 2014. Fem människor som blev påkörda av en lastbil på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i år miste livet. Tre av dem dog på Drottninggatan, två på sjukhus.

Den misstänkte föraren, Rakhmat Akilov, en 39-årig asylsökande från Uzbekistan, ska ha uppgett att han utförde dådet på uppdrag av IS. Han tros ha radikaliserats under en vistelse i Turkiet.

Det finns ytterligare tre fall med Sverigekopplingar:

+ Den algeriske journalisten Farid Ikken, 40, misstänks vara den man som attackerade en polis med en hammare utanför Notre Dame i Paris 6 juni 2017. Ikken har jobbat i Sverige för Sveriges Radio. År 2009 belönades han med EU-kommissionens nationella journalistpris mot diskriminering.

+ Den algeriske medborgaren Mohamed Belkaid, 35, misstänks ha varit med och planerat attackerna i Paris i november 2015. Han dödades i mars 2016 vid ett polistillslag i Bryssel. Belkaid bodde länge i Märsta norr om Stockholm och var gift med en svensk kvinna. Han tros ha radikaliserats av den svenske jihadisten Abu Omar.

+ Den svenske medborgaren Osama Krayem, född i Malmö 1992 med palestinska föräldrar, misstänks vara en av jihadisterna bakom attackerna i Paris 2015 och Bryssel 2016. Han var en av de första svenska medborgarna som anslöt sig till IS. Han sitter häktad i väntan på rättegång.

Källor: SVT, Polisen, Expressen

ANNONS