Om det finns synnerliga skäl ska det dock vara tillåtet att låta häktningen fortsätta över tre eller nio månader.
Idag finns inga tidsgränser, men för att häkta unga misstänkta över huvud taget ska skälen vara starka.
Bakgrunden till riksdagens beslut som fattades på onsdagen är regeringens proposition "Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering". Huvudsyftet är att möta den kritik som Sverige under decennier har fått, inte minst internationellt, för långa häktningstider.
En minoritet bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade nej till att införa gränserna. De vill inte ha några tidsgränser för häktade.
De tre partierna har bland annat hänvisat till att Åklagarmyndigheten är emot att införa skarpa tidsgränser, med motiveringen att det kan försvåra brottsutredningar.
De nya reglerna träder i kraft den 1 juli.
Lars Larsson/TT
En misstänkt över 18 år får i normalfallet vara häktad högst nio månader i väntan på åtal.
En misstänkt under 18 år får vara häktad i tre månader.
Finns synnerliga skäl kan häktningarna förlängas.
En häktad under 18 års ålder får träffa personal eller någon annan i minst fyra timmar per dag.
Domstolen bestämmer vilka restriktioner åklagaren får ge häktade.
Åklagaren ska ge en tidsplan för sin förundersökning.
En gripen eller anhållen under 18 får hållas i arrest bara om det är absolut nödvändigt.
Misstänkta under 18 får bara anhållas om synnerliga skäl finns.
De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2021.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och Bohusläningen förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.