Så mycket vatten gör du av med

Den här artikeln handlar inte om hur mycket vatten du bör dricka. Utan framförallt om hur mycket vatten du konsumerar utan att svälja.

ANNONS
|

Varje människa gör ett avtryck med sin konsumtion. Vårt liv tar resurser i anspråk, både ändliga och förnyelsebara.

Nästan var tionde människa i världen saknar rent dricksvatten. Rent vatten tar vi i-landsmänniskor för givet. Men det är ingen oändlig resurs, överallt.

Bara 2,5 procent av allt vatten är sötvatten. 87 procent är bundet, exempelvis i glaciärer.

Vatten behövs till att producera kött och att tillverka jeans. För att duscha och dricka. Globalt sett går det mesta åt i jordbruket, cirka 70 procent av världens vatten, därefter inom industrin. Knappt en tiondel går åt i hushållen.

ANNONS

Vattenfotavtrycket anges i liter. Globalt gör varje människa i snitt av med 5000 liter per dag, i vissa delar av världen det dubbla, enligt Water Footprint Network. I Sverige ligger det på cirka 6000 liter per dag, enligt Världsnaturfonden, WWF, eller 40 badkar. Den siffran inkluderar produktion av importerade varor.

10 000 liter vatten per jeanspar

Även här i landet kan det bli vattenbrist med uppmaningar att inte fylla pooler eller vattna gräsmattor med kranvatten:

– Vatten som ändlig resurs beror på var du befinner dig och relationen mellan tillgång och åtgång, förklarar Mattias de Woul, sötvattenexpert på WWF.

Din vattenåtgång beror också på vad du shoppar. Vad har du i garderoben? Säkerligen mer än ett enda par jeans, som kostat naturen 10000 liter sötvatten, enligt WWF. En T-tröja tar 2700 liter i anspråk under produktionen och bara vår bomullsimport kräver 100000 liter vatten per svensk och år. Mycket av vår konsumtion slukar vattenresurser utanför landets gränser. Rådet är att köpa kvalitet som håller längre och vårda sina kläder för att minska vattenåtgången i produktionsländerna.

Vad säger du om ett vattenavtrycksmärke på klädetiketten?

– Det spelar roll var kläderna är producerade och skulle antagligen gå att ha en märkning, men eftersom vattentillgången varierar och man inte kan säga att en viss bestämd mängd är okej, skulle det krävas noggrann spårbarhet.

ANNONS

Förutom var kläderna har tillverkats påverkas vattenåtgången i andra länder av vår kosthållning. Bara genom att byta från nötkött till kyckling kan en person spara 225000 liter vatten per år, enligt Water Footprint Network. Att välja bort kaffe och ersätta med te sänker vattenkonsumtionen ytterligare när du dricker samma mängd! Enligt deras kalkylator, där man kan räkna ut sin egen vattenförbrukning, kan en köttätare som inte är storkonsument minsta åtgången med tio procent genom att bli vegetarian.

Vill du fortsätta äta kött? Att då bara konsumera svenskt sänker vattenförbrukningen betydligt. Enligt WWF används i huvudsak "grönt" vatten, det vill säga regnvatten, i svensk nötköttproduktion. Den ger med andra ord inte lika stort vattenfotavtryck som i länder där grödor till djurens föda bevattnas med "blått" vatten som tas ur ur vattendrag och grundvatten.

– Regnvatten är mer att betrakta som en oändlig resurs. Använder du bara det vatten som fallit i regntunnan tar du inte ut för mycket, säger Mattias de Woul.

Totalförbrukningen ligger på 14500 liter för ett kilo nötfärs, men för den svenska färsen gäller att nästan allt är grönt vatten, eller 14300 liter.

Så här mycket vatten går åt för producera ett kilo av några grödor: bomull slukar mest med 9300 liter, ris 3400 liter, sockerrör 1500 liter, vete 1300 liter och potatis 900 liter.

ANNONS

Fakta

Vi lämnar inte bara "vattenfotavtryck" efter oss. Hela det ekologiska fotavtrycket är i Sverige så stort att om alla i hela världen levde som vi skulle det behövas 4,2 jordklot, enligt WWF, Världsnaturfonden. Svenskarna är på tio i topp-listan bland storförbrukarna.

Det ekologiska fotavtrycket uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar, samt absorbera avfallet som bildas. 70 procent av detta står vår bil, bostad och biffen för.

ANNONS