Bild: STEFAN BERG
Bild: STEFAN BERG

Så påverkar E-numren maten

Tillverka mat kan ibland framstå som rena kemin. Men till vad används egentligen E-numren? Vi guidar till funktionen bakom alla siffror.

ANNONS
|

Livsmedelsverket godkänner tillsatser som får användas. De finns listade i deras E-nummernyckel. Men att de finns med där innebär inte att de får användas i alla slags livsmedel.

E621, eller natriumglutamat, är ett E-nummer som befunnit sig i hetluften. Ett fokus, som inneburit att det har tagits bort ur en del produkter efter misstankar om att det kan orsaka migrän och andra sjukdomstillstånd.

Glutamat är en naturligt förekommande aminosyra och som tillsatsförekommer i innehållsförteckningarna med numren E620-625 eller hela sitt namn. Efter den inledande debatten om glutamat blev det just vanligare att istället för E-numret skriva ut tillsatsernas hela namn. Kanske för att få en annan klang på det och harmoniera med övriga ingredienser.

ANNONS

Cancerframkallande

Ett annat sätt att få konsumenterna att inte bli lika skrämda är att ge produkterna tilltalsnamn som "original" eller att ge sken av att det är "mormors recept". Men den som läser ingrediensförteckningarna avslöjar snart lurendrejerierna.

Exempelvis antioxidationsmedel har klarat sig hyfsat i den kritiska debatten, även om både E320 och E321 har varit cancerframkallande på djur, enligt E-nummerboken. Det senare gäller även en del azofärger, som också enligt en engelsk rapport från 2009 kan framkalla hyperaktivitet hos barn.

De E-färgämnen som sedan 2012 kräver svensk varningstext är: para orange E110, kinolingult E104, azorubin E122, allurarött E129, tartrazin E102, nykockin E124. Och Livsmedelsverket anger att det ska stå: Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration.

Här kommer listan på tillsatsernas olika användningsområden:

  1. Antioxidationsmedel – hindra fett från att härskna och vissa vitaminer från att brytas ner. Exempel: Oxidering är hälsovådligt och kan förhindras på kemisk väg. Dessa medel hindrar fett och olja från att härskna. E-nummer: E300-E385.
  2. Emulgeringsmedel – få ämnen att blanda sig som annars skulle skära sig. Förtjockningsmedel – ökar volymen och ger jämnare konsistens på livsmedel. Stabiliseringsmedel – behålla livsmedlets kemiska tillstånd. Exempel: Att emulgera, det vill säga blanda vatten och fett som i glass (gör att volymen växer). E-nummer: E400-E495.
  3. Färgämne – försköna utseendet. Att färga mat är det som kritiserats mest. En orsak är att det vilseleder konsumenten. Exempel: Senapssillen får lite extra hjälp av en rotsak för att piffa till den gula färgen (betakaroten). E-nummer: E100-E180, E249-E252, E300-E302, E512, E575 (färgstabiliserar kött), E579 och E585 (färgar oliver svarta).
  4. Konserveringsmedel – förlänga livslängden. Exempel: Hämmar bakteriers och svampars tillväxt på till exempel bröd. Mögel är inte bara äckligt på fel sorts mat, utan kan vara direkt farligt. E-nummer: E200-E297.
  5. Smakförstärkare – få produkten att smaka bättre. Exempel: Förstärker smaken i maten, somomdiskuteratglutamat– eller med hela sitt namn natriumglutamat. E-nummer:E620-625.
  6. Surhetsreglerande medel – ändra graden av surhet (pH) på ett livsmedel. Syror, baser och salter. I denna grupp ingår även jäsmedel. Exempel: Smältsalt som binder vatten och fördelar vatten i smältostar. E-nummer: E500-E530.
  7. Sötningsmedel – göra sötare utan socker. Exempel: Lågkaloridrycker. Men finns också i mat, som pålägg av kött. E-nummer: E950-E967.

Källa: E-nummerboken, Livsmedelsverket

ANNONS