Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

– Jag tror att SD gjorde en smart sak när de riktade in sig på att inte höja bensinpriset, säger professor Charlotta Mellander, som forskar om utveckling av glesbygd.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Så röstar stad och land

Lönenivå, utbildningsnivå och befolkningstäthet är faktorer som överensstämmer väl med hur invånarna i en kommun tenderar att rösta. På landsbygden dominerar S, V, C och SD, medan storstäderna är starka fästen för M, L och MP.

Lina Bjerke är inte förvånad över valresultatet. Hon är doktor i nationalekonomi och forskar om landsbygdsfrågor vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Under sommaren tillbringade hon tio veckor på resande fot i USA.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

- Jag har verkligen förstått varför folk röstade på Donald Trump och det är samma sak här. Det räcker med att åka till Mariannelund för att se det. Det är bortglömda platser som har viljan, men inte resurserna, säger hon.

Skillnaderna mellan hur folk röstar i storstäder och på landsbygden är slående. Även om Socialdemokraterna fortfarande är Sveriges största parti och dominerar i många glesbygdskommuner så händer det mycket om man tittar närmare på statistiken.

SD går framåt

Sverigedemokraterna växer inte bara i valet till riksdagen utan rycker framåt i allt fler kommuner.

- Det är viktigt att förstå varför det sker. Man tar inte glesbygdernas utmaningar på allvar, säger Lina Bjerke.

Grovt kan man säga att ju glesare befolkningen i en kommun är desto större är tendensen att väljarna lutar åt Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, eller Centerpartiet. Omvänt är Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet starka i storstäderna.

Sverigedemokraternas starka ställning i det relativt tätbefolkade södra Sverige gör att de delvis faller utanför mönstret. Men lyfter man ut de södra landskapen och analyserar dem för sig så blir resultatet detsamma – ju glesare folk bor, desto starkare är SD.

- Det spelar roll var man bor, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och chef för Prosperity institute vid Högskolan i Jönköping.

Fördjupar bilden

Hon är noga med att understryka att de statistiska överensstämmelser hon kan visa genom sin forskning inte säger någonting om orsakssamband. Statistiken säger inte att man röstar moderat för att man tjänar mycket pengar eller att man är miljöpartist för att man bor på Södermalm i Stockholm.

Men statistiken fördjupar bilden av Sverige och underlättar förståelsen av väljarnas sympatier.

- Befolkningstäthet är ett paraply för en rad andra faktorer som utbildningsnivå, lönenivå, industristrukturer och inte minst tillgång till offentlig service. När man bor i en tätort poppar det upp en massa urbana fördelar, säger hon.

SD:s stöd är inte starkare i kommuner med en hög andel utrikesfödda invånare, däremot verkar stödet för partiet stå i relation till vågen av flyktingar som nådde Sverige 2015.

- Där man röstar på SD i högre grad tog man emot många flyktingar 2015, säger Charlotta Mellander.

Ilska mot makten

Socialdemokraternas stöd i glesbygden kan ha att göra med att partiet av tradition har varit starkt i industrisamhällen och på bruksorter. När den offentliga servicen försämras riktas ilskan ofta mot det styrande partiet.

- Det finns på nationell nivå en oförmåga att se skillnaderna i behov mellan stad och land, som bilåkning till exempel. Jag tror att SD gjorde en smart sak när de riktade in sig på att inte höja bensinpriset, säger Charlotta Mellander.

- De etablerade partierna har funnits väldigt länge och det är under dem som problemen för mindre kommuner har uppstått.