Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Anna Carlstedt, chef för Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Arkivbild.

Samordnaren välkomnar kritik mot våldsplaner

Kommunernas handlingsplaner mot våldsbejakande extremism sågas. Kritiken välkomnas av Nationella samordnaren, som hjälpt kommunerna att ta fram beredskapen.

Risk för åsiktsregistrering när kommunpersonal ska spionera på misstänkta, lokala planer framtagna utifrån en nationell problembild och avsaknad av uppsökande insatser – så ljuder en del av kritiken mot svenska kommuners hantering av våldsbejakande terrorism, som delvis framfördes i en rapport som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) släppte under måndagen.

Genomlysningen välkomnas av Anna Carlstedt, chef för Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

- Det här är en otroligt viktig fråga för kommuner att ha koll på, säger hon.

Svåra frågor

En del av kritiken gäller också att arbetet gått långsamt och att man agerat alldeles försent. Anna Carlstedt medger att det finns brister.

- Jag ser att det gick lite väl fort, man har till exempel kopierat varandra. Många kommuner har också klubbat en handlingsplan utan att först göra en lägesbild, säger hon.

Extra problematiskt, menar hon, är det för de mindre kommunerna som saknar resurser, och som kan ställas inför stora utmaningar om det till exempel dyker upp en återvändare från en krigszon.

- Det är svåra frågor och då måste man kunna få stöd från ett nationellt insatsteam.

Mer punktinsatser

Den rollen har Nationella samordnaren idag fått spela. Men enligt direktiven får man inte ägna sig åt myndighetsutövning. Istället har man fått bistå med goda råd.

Ett land som ofta lyfts fram som ett gott exempel i arbetet mot våldsbejakande extremism är Storbritannien, där man nationellt och i punktinsatser arbetar aktivt sedan flera år tillbaka. Men Anna Carlstedt invänder att den svenska regeringens direktiv varit att varje kommun ska ha en egen plan.

- Det tar en enorm tid att få 290 kommuner på banan. Men vi har kommit hyfsat långt. För två–tre år sedan sade de flesta kommuner att de inte visste om de hade någon våldsbejakande extremism, och att om vi har det så är det polisens sak. Det säger ingen i dag. Nu finns en helt annan medvetenhet.

Samordnarens verksamhet övergår efter nyår i ett nytt nationellt centrum mot våldsbejakande extremism. Då kommer ett större fokus att läggas på kommuner med kända problem, enligt regeringen.