Det pågår en omfattande desinformationskampanj mot Sverige, och landet pekas ut som ett legitimt mål för terrorism, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).
Varken påskkravallerna eller LVU-kampanjen har nått upp till samma nivå.
– Tongångarna är mycket mer hätska och även våldsbejakande nätverk ger sig in i att sprida budskapet om Sverige som ett av de mest islamofobiska länderna i världen, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör på MPF.
Hoten kommer efter den senaste tidens protestaktioner i Sverige mot Turkiet, bland annat koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm som genomfördes av den högerextremistiske provokatören Rasmus Paludan.
Budskapen är mer våldsfokuserade än tidigare.
– Det förekommer till exempel att man jämför med tidigare terrordåd, man jämför med Charlie Hebdo och Lars Vilks, och jämför Paludans aktioner med deras.
Hotdrivande
Den svenska terrorhotnivån ligger dock kvar på en trea på den femgradiga skalan, enligt Säpo.
TT: Har risken för terrordåd ökat i Sverige?
– Vi kan konstatera att den situation som råder efter den senaste tidens händelser är problematisk och kan vara hotdrivande, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.
Hotnivå tre innebär förhöjt hot och att terrorattentat kan ske.
– De senaste händelserna i omvärlden kan påverka individers avsikt att begå attentat mot Sverige eller svenska intressen, säger Fredrik Hultgren-Friberg.
Tusentals våldsbejakande
Säpo har tidigare talat om 3 000 våldsbejakande extremister i landet, varav 2 000 våldsbejakande islamister. I dag vill man inte längre uppge någon siffra.
– Det var en siffra som kommunicerades för ett antal år sedan, men vi kvantifierar inte på det sättet. Det kan bli en felaktig bild som ges, säger Hultgren-Friberg.
– Det kan vara värre med få individer som har en avsikt och förmåga än många som inte har det.
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, säger att det finns individer som skulle kunna triggas.
– Det farligaste hotet mot Sverige är de ensamagerande som kan inspireras.
Han understryker samtidigt att terrorhotet just nu framstår som mer akut kring västliga beskickningar i utlandet.
– Den omedelbara risken är främst ute i de områden där protester och heta känslor har förekommit, det vill säga Turkiet, kanske även Malaysia och Pakistan.
Han ser också rena dödshot mot koranbrännaren Rasmus Paludan.
Kan ske snabbt
Enligt MPF är påverkanskampanjen något som Sverige kommer att få leva med under en lång tid framöver. Just nu eskalerar inte läget, enligt statsminister Ulf Kristersson (M). Men små saker kan dra i gång någonting nytt.
TT: Finns det en vilja i de tre hotmiljöerna som ni följer (islamistisk extremism, högerextremism, vänsterextremism) att eskalera situationen?
– Vi vet att förändringar kan ske snabbt. Vi bedömer kontinuerligt aktörers förmåga och avsikt att begå våldsbrott såsom terroristattentat. Det är ett löpande arbete och så arbetar vi vidare även nu, säger Fredrik Hultgren-Friberg på Säpo.
Enligt Ranstorp beror den fortsatta utvecklingen mycket på vad Rasmus Paludan tar sig för och om han fortsätter att bränna koraner.
– Lyckas olika aktörer hålla i gång den här konfliktnivån ökar risken för problem.
Fakta: Terrorhotnivån
Beslutet om terrorhotnivån i Sverige fattas av säkerhetspolischefen. Till grund för beslutet ligger NCT:s terrorhotbedömning.
Hotnivån består av fem steg:
1. Inget hot. Inget hot har identifierats.
2. Lågt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är låg.
3. Förhöjt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är förhöjd.
4. Högt hot. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög. Hotnivå fyra kräver att det ska finnas ett konkret hot mot Sverige.
5. Mycket högt. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är mycket hög. Krävs att ett konkret hot ska vara nära förestående eller överhängande. Denna nivå har hittills inte använts.
NCT är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen.