Mellan 55 och 58 procent av alla svenskar äter en semla på fettisdagen, ett normalt år. Uppemot 40 procent av dessa bjuds på bakverket på sin arbetsplats.
– Nu när många jobbar hemifrån är risken stor att arbetsgivarna inte kommer köpa lika mycket semlor, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer.
Branschen har redan gått på knäna i nästan ett år, enligt Martin Lundell, fem procent av medlemsföretagen har gått i konkurs sedan pandemin startade.
– Det är mycket, mycket mer än ett vanligt år, och vi har inte sett slutet på pandemin än.
Halverad försäljning
Nu sätter många sitt hopp till branschens livboj, fettisdagen, som i år infaller 16 februari. Normalt sett är det den dag på hela året då bagare och konditorer har mest att göra men i år är många oroliga för att kunderna inte ska konsumera som de brukar.
– Vår farhåga är att försäljningen kan sjunka med så mycket som hälften. Vill man ha kvar sitt lokala hantverksbageri så behöver man gå och stödhandla, säger Martin Lundell.
Den traditionella semlan är alltid den som säljer överlägset mest, men de senaste åren har även olika "specialsemlor" fått mycket uppmärksamhet. Det startade med semmelwrapen, berättar Martin Lundell, och snart följde bland andra nutellasemlan och prinsesstårtesemlan.
– Jag tror inte att det blir lika stort fokus på nya semlor i år. Vår bransch går på knäna och då försöker man dra ner sortimentet för att undvika svinn, så jag tror man väntar lite med nya varianter.
Toalettrullebakelse
Men en coronasemla tror han ändå att det blir.
– Det är jag helt övertygad om. I början av pandemin när det hamstrades toapapper så kom direkt "toalettrullebakelsen". Det är häftigt med det här skrået, att det är ett hantverksskrå och bakelserna tillverkas för hand så det är lätt att vara kreativ.
Exakt hur coronasemlan kan se ut och smaka är han inte lika säker på.
– Det får väl vara mycket glädje och njutning i den, det behöver svenska folket. En resa i sinnena eftersom vi inte får resa fysiskt.
Ellinor Knoxborn/TT
Fakta: Så många semlor äter svensken
Mellan fem och sex miljoner semlor äts på fettisdagen. Totalt säljs cirka 40 miljoner semlor varje år.
Skatteintäkterna från moms och arbetsgivaravgifter bara under fettisdagen skulle räcka till att finansiera 64 605 sjuksköterskor under en dag.
94 procent av semlorna säljs under perioden januari till mars.
Det går åt smör och mjölk motsvarande dagsproduktionen från totalt 98 000 kor.
Svenska bagare lägger ungefär 50 000 timmar på att baka semlor under fettisdagen.
Källor: Sveriges bagare och konditorer, Arla
Fakta: Semlans historia
Kär bulle har många namn – semla, fastlagsbulle eller fettisdagsbulle.
I dag säljs bakverken från strax efter jul fram till påsk. Dock var det länge endast accepterat att äta semlor på just fettisdagen. Under 1950-talet fick en bagare i Malmö böta efter att ha sålt semlor redan i januari.
Fettisdagen är traditionellt den tredje av fastlagsdagarna, som föregick den 40 dagar långa fastan. Dagen har troligen fått sitt namn av att den utnyttjades till att äta fet mat för att stå sig under den långa avhållsamheten.
Semlan har sina förlagor i de tyska och danska fastlagsbakverken och spreds sannolikt till södra Sverige, som då var en del av Danmark, under 1600-talet.
Semlan som den ser ut i dag tog troligtvis form under 1700-talet då bagerierna på grund av lägre sockerpriser kunde göra större, runda bullar.
Mandelmassan tillkom först i slutet av 1800-talet, efter att förts in i landet av schweiziska bagare. Vanan att ha grädde under locket verkar ha kommit i gång först på 1930-talet, då separatorn uppfanns.
Källor: ATL, Sveriges bagare och konditorer, "Semlor" av Maria Öhrn