Lärarbristen minskar jämfört med den prognos som gjordes 2017, då det bedömdes att underskottet på lärare skulle vara 80 000 lärare om 15 år. Det går alltså i rätt riktning, men läget är fortsatt bekymmersamt, säger Peter Fredriksson.
Huvudorsaken är minskad invandring. Men det finns också några andra förklaringar, påpekar han.
– Vi ser att det är fler som stannar kvar i läraryrket och det är fler som väljer att jobba som lärare efter att de har utbildat sig.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) pekar också på att fler lärare stannar i eller återvänder till yrket. "Regeringens politik ger resultat", säger hon i ett uttalande.
"Vi måste också se till de lärare som i dag finns i svensk skola kan använda sin tid till rätt saker. En viktig del i det är att anställa fler yrkeskategorier i skolan, som exempelvis socionomer och lärarassistenter", fortsätter utbildningsministern.
Bättre organisation
Hur ska då lärarbristen mötas?
– Det är inte realistiskt att tro att Sverige kommer att utbilda så många lärare som svensk skola behöver enligt den här prognosen. Vi måste jobba med andra spår, säger Peter Fredriksson
Ett spår är bättre organisation i skolan.
– Skolan måste använda sina resurser på ett smartare sätt och använda lärares tid på ett smartare sätt.
Andra åtgärder är att öka lärarnas kompetens genom professionsprogram. Även kvaliteten i lärarutbildningen behöver stärkas, anser Peter Fredriksson.
"Spär på ojämlikhet"
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, efterlyser åtgärder för att göra läraryrket mer attraktivt och tycker att staten bör ta ett större ansvar när kommuner skär ner på skolans område.
"Ett statligt ansvar måste kombineras med kraftfulla insatser för att minska lärarnas arbetsbelastning och fortsätta uppvärderingen av lärarnas löner", säger Åsa Fahlén i ett uttalande.
Efterfrågan på lärare är, inte oväntat, som störst i de tre storstadslänen. De svarar för hälften av det totala behovet, enligt Skolverkets prognos.
Peter Fredriksson varnar för att lärarbristen riskerar att spä på den bristande likvärdigheten i skolan. Redan i dag har skolor i resursstarka områden större andel legitimerade lärare medan det i utsatta områden är större personalomsättning och färre erfarna lärare.
– När vi inte har tillräckligt många lärare vet vi att det slår hårdast mot de områden där man har störst utmaningar, konstaterar generaldirektören.
Totalt behöver omkring 188 500 lärare och förskollärare att behöva examineras från lärarutbildningen fram till år 2033.
Med dagens nivåer av antal nya lärarstudenter och andel som slutför utbildningen beräknas omkring 144 000 examineras till 2033.
Det ger en brist på cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år.
I den förra prognosen, från 2017, beräknades bristen till cirka 80 000.
De lärarkategorier som främst kommer att saknas är ämneslärare i årskurs 7–9, grundlärare i årskurs 4–6 samt yrkeslärare.
Fakta: Skolverket