Köerna till svenska slakterier har halverats under september och oktober. Arkivbild.
Köerna till svenska slakterier har halverats under september och oktober. Arkivbild.

Slaktköerna halverade på två månader

Sommarens torka och foderbrist ledde till larm om masslakt av djur, men efter nödinsatser och en gynnsam höst har nu slaktköerna halverats. Köttbranschen känner dock fortfarande av torkans konsekvenser – och lär så göra under lång tid framöver.

ANNONS
|

Få – om några – drabbades så hårt av den rekordtorra sommaren 2018 som jordbrukare och köttproducenter.

Köerna till slakterierna växte kraftigt, regeringen sköt till ett krispaket på 1,2 miljarder kronor till lantbrukare och kommuner och landsting uppmanades att köpa mer svenskt kött för att stötta bönderna.

Till slut kom så det efterlängtade regnet.

- Det har varit bra tillväxt på gräs under sensommar och höst, vilket hjälpt situationen betydligt. Regnet gav bra växtlighet, och de fina förhållandena gjorde att man kunde skörda ytterligare ensilage utöver det man skördade i maj och juni, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

ANNONS

Halverade köer

Återhämtningen har också gjort ett tydligt avtryck på slaktköerna, som halverats på bara två månader.

- Från september till slutet av oktober har köerna gått ned från sex till tre månader. Huvudskälet är att bönderna har hittat olika foderlösningar, såsom att köpa in foder, och därmed kunnat behålla djuren och dra tillbaka slaktanmälningarna, säger Hans Agné, vd för branschorganisationen Svenska köttföretagen.

Trots höstens respit kvarstår många ekonomiska orosmoln för lantbrukarna. Inte minst med tanke på spannmålspriserna, som fördubblats på ett år.

- Tre faktorer samverkar här. Dels har världsmarknadspriserna på spannmål stigit, och dels har kronan fallit. Därtill är Sverige vanligtvis ett exportland vad gäller spannmål. Nu tvingas vi i stället importera och betala fraktkostnaden, i stället för att ta ut fraktkostnader, säger Harald Svensson.

Bra signaleffekt

Regeringens tillskott gav en välbehövlig signaleffekt, men var inte av något större ekonomiskt värde, enligt Hans Agné.

ANNONS

- Ekonomiskt sett hade tillskottet en mycket marginell karaktär. Omsätter man summan är det en halv bal hö per bonde. Däremot innebar signaleffekten att handel, kommuner och landsting ökade sin andel svenskt kött, vilket gjort mycket för avsättningen, säger han.

För bönderna blir nu den stora utmaningen att klara likviditeten när man måste importera sitt foder men inte får upp köttpriserna. Att förutspå de långsiktiga effekterna är svårt, men prognosen är inte ljus.

- Vi kommer få en minskning av lamm och gris, eftersom man har fått slakta av djur för att klara ekonomin. Även vad gäller nöt kommer vi nog få se en längre omloppstid. Den här torkan går inte obemärkt förbi – svensk animalieproduktion kommer att gå tillbaka, säger Hans Agné.

TT
Fakta: Slakt

Om man slaktar ett djur på sin gård, utan att veterinär närvarar, får köttet bara ätas av det egna hushållet.

För att sälja eller skänka bort köttet måste flera regler kring livsmedelshygien följas. Därtill måste slakten göras på ett godkänt slakteri, och djuret måste veterinärbesiktigas före och efter slakt.

Det finns inga formella utbildningskrav för privatpersoner eller företag som slaktar utan att bedriva verksamhet, men däremot krav på djurhantering och att behärska avlivningsmetoden.

Både fixeringen av djuret inför bedövning, de vapen som används vid bedövningen, och avblodningen av djuret måste följa gängse regler.

Bara akut skadade djur, som annars skulle varit friska, får nödslaktas för livsmedel. Djuret ska då avlivas på gården snarast möjligt av behörig slaktpersonal efter veterinärbesiktning.

Tiden mellan besiktningen och nödslakten får inte överstiga 24 timmar.

Källa: Jordbruksverket

Fakta: Regeringens krispaket

Den 30 juli tillkännagav finansminister Magdalena Andersson (S) ett nationellt krispaket på 1,2 miljarder kronor till svenska lantbrukare.

Sommarens torka hade då lett till de lägsta skördarna i Sverige på 25 år.

I det första steget betalar regeringen 400 miljoner under 2018 till lantbrukare som producerar mjölk, nötkött och lamm. Pengarna ska vara utbetalda senast i december.

- En normal mjölkgård kommer få ungefär 60000 kronor i stöd, sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Regeringen sänkte också slakteriavgiften med 60 miljoner kronor.

I ett andra skede planerar regeringen ett tillskott på 760 miljoner kronor till jordbruks- och livsmedelssektorn under 2019.

ANNONS