Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tomma rum är en mer sällsynt syn på landets anstalter och häkten – beläggningen är extremt hög just nu. Arkivbild.

Slopad straffrabatt sätter press på fängelser

Att kunna döma 18–20-åringar till längre fängelsestraff genom att ta bort straffrabatten innebär ytterligare tryck på en hårt pressad kriminalvård. Redan nu är beläggningen på landets anstalter och häkten extremt hög.

- Det börjar bli trångt nu, på landets anstalter, konstaterar Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.

Efter flera år av ett minskat antal intagna på landets häkten och anstalter har kurvan vänt. Den senaste tiden har beläggningen varit extremt hög – mellan 97 och 100 procent.

Runt hörnet väntar med stor sannolikhet en stor förändring som kommer innebära ytterligare påverkan på beläggningen. Flera riksdagspartier har nämligen flaggat för att de vill att unga lagöverträdare framöver ska straffas som vuxna.

Den 18 december presenterades en statlig utredning, med förslag på hur den så kallade straffrabatten för unga i åldrarna 18–20 skulle kunna slopas. För exempelvis en 18-åring skulle detta innebära dubbelt så långt straff som i dag.

"Omedelbar effekt"

I utredningen föreslogs också att kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att döma en person i den här åldersgruppen till fängelse tas bort. Man räknar också med att antalet häktningar av de unga kommer att öka.

- Vi bedömer att det kommer att bli en väldigt stor påverkan på oss. Många kriminalpolitiska reformer som görs får effekt på lång sikt, men det här får omedelbar effekt på Kriminalvården, säger Nils Öberg.

- De unga kommer att få längre straff, och vi behöver planera för det. Om de som finns i Kriminalvården får längre vistelsetider så påverkas vårt kapacitetsbehov omedelbart, fortsätter han.

För att lösa den aktuella platsbristen på kort sikt utnyttjar Kriminalvården lokaler som i vanliga fall används till andra aktiviteter.

- Det betyder att vi krymper ytor som används för besök eller utbildning eller annat som vi behöver kunna göra för att bedriva ett effektivt återfallsförebyggande arbete, för att över huvud taget skapa plats.

Unga kräver mer

Kriminalvården ska också bygga ut anstalter på flera platser i landet, men det är ett arbete som tar tid. I sammanhanget bör ses att unga intagna generellt sett kräver mer resurser än vuxna.

- Unga behöver avtjäna sina straff i så små grupper som möjligt. Det innebär i sin tur att vi behöver kunna anpassa lokalerna på ett sätt som tillåter det. Unga dömda kräver mer personal och mer yta, för att vi ska kunna jobba mer effektivt för att förebygga återfall i brott i den gruppen, säger Öberg.

Den statliga utredningen räknar med att den slopade straffrabatten för 18–20-åringar skulle öka statens kostnader med omkring 1,1 miljarder kronor varje år.

- Det kommer att behöva göras satsningar på svensk kriminalvård de kommande åren som måste vara betydande, säger Nils Öberg.

- Man behöver också fundera över ikraftträdandet av den här typen av reformer, så att i det här fallet Kriminalvården ges rimliga förutsättningar att förbereda sig. Det kommer innebära ett ökat kapacitetsbehov som vi i dag inte har.