Åsums ängar utanför Kristianstad är rena rama paradiset för grågässen och de vitkindade gässen – trots att det är november.
- På natten ligger de här ute i Hammarsjön och på dagen flyger de inåt land för att äta på fälten med höstvete och upptagna sockerbetor, säger Göran Frisk, som sedan 2004 har arbetat med att skrämma bort gäss och tranor från jordbruksfälten i Skåne.
Erbjuds ett smörgåsbord
De senaste decennierna har gåsarterna ökat kraftigt i Sverige. I september 1984 fanns det 20000 grågäss i landet. I september i fjol var siffran närmare 213000. Den vitkindade gåsen var under 1980-talet mycket ovanlig, men i oktober 2016 noterades runt 237000 fåglar av arten.
Och allt fler av dem stannar kvar i Sverige långt in på eller hela vintern. En av orsakerna är ett förändrat jordbrukslandskap.
- Lantbrukarna erbjuder gässen ett smörgåsbord som är alldeles fantastiskt ur deras ögon. De behöver inte längre lämna Sverige för matens skull. Vi har mer vintergröna grödor och grödorna har ett högt näringsinnehåll, säger Johan Elmberg, professor i djurekologi vid Högskolan Kristianstad.
Skyddad art som ökat
Minskad gåsjakt på kontinenten och mildare vintrar, som både minskar dödligheten och skapar bättre förutsättningar för att stanna, är andra förklaringar till den stora ökningen.
- Den vitkindade gåsen är skyddad av EU:s fågeldirektiv och det är ett dilemma. För 40 år sedan var den ovanlig och i behov av skydd, men nu är den så talrik att den skapar konflikter i vissa områden, säger Johan Elmberg.
I ett sexårigt forskningsprojekt ska Elmberg och hans forskarkolleger försöka ta reda på hur gåsen tänker i sin nya omgivning. Närmare 70 gäss har märkts upp med satellitsändare.
- Vi kommer med ganska stor precision kunna säga vilka beslut gässen fattar under olika tider på året. Redan nu kan vi se att Kristianstadsgässen inte ens lämnat kommunen, säger Elmberg.
Hur stor ekonomisk skada betande gäss skapar finns det inga säkra siffror på, men 2015 betalade landets länsstyrelser ut över 1,7 miljoner kronor till skadeförebyggande åtgärder och ersättningar för skador som fredade gåsarter orsakat.
- Men mörkertalet är stort. Nationellt sett kostar gässen mer än vargen, säger Anders Wetterin, viltskadeexpert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Har en "liten hjärna"
En uppblåsbar docka, imitationer av rovdjursfåglar, gasolkanoner och knallskott. Skrämselkonsulenten Göran Frisk har en hel arsenal av verktyg i sin kamp mot gässen, men arten är anpassningsbar.
- Gåsen må ha en liten hjärna, men den genomskådar det vi människor försöker hitta på. Det tar några dagar eller en vecka och sedan kan de sitta lugnt och käka vid våra skrämselverktyg, säger Göran Frisk.
Grågåsen och den vitkindade gåsen har ökat kontinuerligt i 40 års tid. Fler milda vintrar, ett förändrat jordbrukslandskap med vintergrödor och en minskad jakt vintertid på kontinenten är de främsta orsakerna till ökningen. Förutom en minskad vinterdödlighet innebär det att gässen kan gå till häckning med bättre reserver.
I Sverige är det största problemet att gässen betar av lantbrukarnas grödor, men i länder som Nederländerna, Storbritannien och USA handlar det om flygsäkerhet eftersom det finns en risk att gässen flyger in i flygplanens jetmotorer.
De aktuella arterna finns i hela Sverige, men de stora populationerna skapar framför allt problem i Skåne, Halland, Blekinge, Västergötland, Södermanland, Uppland, Östergötland och Närke. I dessa områden finns det stora jordbruksområden med närliggande sjöar där gässen kan övernatta.
Vintertid har det blivit allt vanligare att gässen stannar kvar i framför allt landskapen Skåne, Halland och Blekinge. I november i fjol fanns det exempelvis cirka 125000 vitkindade gäss och 44000 grågäss i Sverige. I november 2000 fanns det 55000 vitkindade gäss och 4500–6000 grågäss i landet.
Vitkindade gåsen blandas ofta ihop med den större kanadagåsen. Kanadagåsen är dock tillgänglig för vanlig jakt och omfattas även av skyddsjakt.
Källor: Högskolan Kristianstad, Svenska jägarförbundet, Lantbrukarnas riksförbund och gåsinventeringen 2016/2017.