Folkhälsomyndigheten har uppdaterat vägledningen för hur vården, laboratorier och andra i regionerna kan använda antigentester, så kallade snabbtester, som komplement till PCR-tester för att påvisa pågående covid-19-infektion. Det meddelar man på en pressträff under torsdagen.
Fördelen med ett så kallat antigentest är bland annat just snabbheten. Ett resultat vid ett antigentest kan komma så snabbt som 10 till 30 minuter efter provtagningen. En annan fördel är att det inte behövs avläsas i ett laboratorium.
Då testkapaciteten för PCR-tester slagit i taket i vissa regioner ska snabbtesterna kunna användas som komplement.
– De kan vara lämpligt med antigentester i samband med smittspårning och för testning av misstänkta fall i öppenvården där det finns behov av snabba svar av smittskyddsskäl, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Det är dock inte tal om att man ska kunna använda dem som hemmatester, utan provtagningen ska skötas av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal.
LÄS MER:FHM presenterar ny vägledning för snabbtester
LÄS MER:Regioner vittnar om bristande labbkapacitet
”Erfarenheten är begränsad”
Men problem finns. Ett snabbtest måste bland annat tas under de första fem dagarna av ett infektionsförlopp. PCR-testerna är känsligare och kan upptäcka lägre nivåer av virus.
– Testningen bör ske med en medvetenhet om att erfarenheten än så länge är begränsad och vi saknar omfattande kliniska studier, säger Karin Tegmark Wisell.
Testet är godkänt att använda på människor med symptom, men då det är nytt på marknaden är det är ännu oklart vad testerna kan innebära i kliniskt bruk.
Studier av antigentester görs just nu över hela världen. EU-kommissionen och den Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, har nyligen publicerat rekommendationer om användning av dessa snabbtester för antigenpåvisning.
