Snart kan du bötfällas om du slänger fimpar på marken

Godispapper, fimpar eller tuggummi. Tittar du dig runt omkring när du är ute och promenerar lär du se skärp slängt lite här och där.

Från den 1 januari kanske vi dock får se en mer städad omgivning. Då blir nämligen all typ av nedskräpning förbjudet.

I tio år har polisen kunnat ge 800 kronor i böter för nedskräpningsförseelser om en person blir påkommen med att slänga skräp utomhus. Lagen har dock inte gällt fimpar, snus, tuggummi och annat småskräp. Men snart gör den det.

– Det är fantastiskt att den här lagändringen kommer på plats. Särskilt att boten för fimpar införs, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

Polisen prioriterar annat

Enligt organisationen slängs det varje år cirka en miljard fimpar på marken, så att det nu bli olagligt tror Johanna Ragnartz kommer att ge effekt. Särskilt om polisen gör enstaka punktinsatser under året, exempelvis i parker under en sommarvecka.

– Det måste ju nästan till att du känner någon som blivit bötfälld för att det ska ge någon effekt, säger Johanna Ragnartz.

Men polisräder eller andra punktinsatser lär dröja. Enligt poliser i Stockholm och Göteborg har de fullt upp med annat.

– Det är väl inget som vi kommer att prioritera. Vi kanske gör någon insats ibland, men exakt hur har vi inte pratat så mycket om än. Just nu finns det nog annat som är viktigare, säger Ola Skogsberg, kommunpolis i centrala Göteborg.

Men han anser att det är bra att lagen skärps.

– Då kan vi göra någonting åt det om vi ser människor som slänger skräp hejvilt och helt medvetet.

Få skräpböter lär delas ut

Ola Skogsberg tror dock inte att det kommer att skrivas några böter i större omfattning.

– Nej det tror jag inte. Inte i början i alla fall. Det är inget vi lär lägga tid på.

Inte heller i centrala Stockholm väntas polisen jaga dem som skräpar ner.

– Vi ser det snarare som ytterligare ett verktyg för oss när vi är ute och patrullerar i park- och gatumiljö. Ett verktyg som vi kan använda om det behövs, säger Måns Gauffin, kommunpolis för stadsdelen Norrmalm i Stockholm.

Enligt honom handlar det nog mycket om att ändra människors beteende.

– Om det kostar dig 800 spänn att skräpa ner så gör du det inte om du ser en polis. Men så fort polisen inte är där så kanske du struntar i det.

Oklart hur effektiv lagen blir

Så frågan är då hur effektiv den nya skärpta lagen blir? Än så länge är det få som har fått en skräpbot utifrån lagen som kom på plats 2011, enligt polisens statistik.

Förra året delades 87 skräpböter ut i Sverige, vilket kan jämföras med 289 stycken 2012, som är det år hittills då flest straffats. I fjol delades 15 böter ut i region Väst.

Just att så få åker dit och straffas är något som bland annat lagrådet ifrågasatte i samband med att riksdagen röstade igenom ändringen.

”Behövs förändrade normer”

Även Naturvårdsverket ser problemet med att polisen behöver prioritera annat.

– En möjlig lösning är att tillåta även vaktbolag eller parkeringsvakter att dela ut böter. Det har varit uppe på förslag men ännu inte utretts fullt ut, säger Åsa Stenmarck, ansvarig för den nationella plastsamordningen.

Dock tror hon, precis som polisen, att lagen kan ge en viss effekt.

– Men det bygger på att vi samtidigt lyckas öka medvetenheten kring detta och att göra det ”inte okej” att skräpa ner, säger Åsa Stenmarck.

Johanna Ragnartz delar samma bild. Hon förklarar att lagen i sig är förebyggande och att det förhoppningsvis leder till ett minskat behov av böter. Men hon påpekar att mer krävs för att nå dit.

– Vi behöver förändra vårt beteenden, våra normer, för att bli av med problemet. Så att den som skräpar ner skäms och förstår hur dåligt det. Där vill jag se mer utbildning i skolor och mer omfattande informationskampanjer.

Varför tror du nedskräpningen fortsätter?

– Vi har vant oss vid det, så mycket att vi inte ens ser allt skräp runt omkring oss. Om du skulle börja titta kommer du att se skräp överallt, säger Johanna Ragnartz.

TEXT

Ronja Mårtensson

ronja.martensson@gp.se