Inspirerade av bajsdonationer har forskare i Skåne provat att behandla kronisk, varig snuva med snordonation. Arkivbild.
Inspirerade av bajsdonationer har forskare i Skåne provat att behandla kronisk, varig snuva med snordonation. Arkivbild. Bild: Isabell Höjman/TT

Snordopp för näsan botade svårt sjuka

Att doppa näsan i snorvatten låter motbjudande, men har i en studie visat sig ge goda resultat för patienter med kronisk, varig snuva. Inspirationen kommer från bajstransplantationer.

ANNONS

– De här patienterna är så illa däran, så de säger "vi gör vad som helst", berättar Anders Cervin, överläkare vid öron-, näs- och halskliniken på Helsingborgs lasarett.

Försöket har inriktats på 22 patienter med den svåraste varianten av kronisk, varig snuva. Hos den här patientgruppen har vissa typer av bakterier bitit sig fast i slemhinnan och går inte att få bort med antibiotika.

– De har ett livslångt problem med nästäppa, snuva som rinner bak i halsen och irriterar stämbanden, kronisk hosta och trötthet.

En frisk donator, oftast en anhörig till patienten, har fått skölja näsan med koksaltlösning. Sedan har patienten fått luta sig ner och doppa näsan i sköljvattnet från den anhörige i fem minuter.

ANNONS

Stor förbättring

16 av de 22 patienterna upplevde att behandlingen ledde till en stor förbättring.

– Det som vi tycker är uppmuntrande är att de blev långtidsförbättrade. 90 dagar efter avslutad behandling så var många av patienterna bra.

Studien visade också att en mer varierad bakterieflora återetablerades hos patienterna, som när de var sjuka bara hade ett mer begränsat antal bakteriestammar i näsa och bihålor.

Nu kommer en större studie att genomföras vid University of Queensland i Australien, där Cervin fram till nyligen varit verksam som professor. Kanske kan studierna i framtiden leda fram till en etablerad behandling, som kan ges med nässpray.

"Vissa risker"

Han avråder sjuka från att försöka använda metoden på egen hand.

– Det finns vissa risker. Vi har använt ett screeningsprogram för donatorn. Man vill inte att donatorn ska ha några allvarliga infektiösa sjukdomar som hiv eller hepatit. Man måste screena donatorn för det.

En liknande metod används på patienter som drabbats av Clostridium difficile-infektion i tarmen. Då för man över bajs från en donator till den sjuke för att förbättra tarmfloran.

ANNONS