Drygt 100 flyktingar väntar på att bli räddade ur sin gummibåt på Medelhavet. Trots att färre migranter tar sig till EU nu, är det fortfarande många som dör under resan. Arkivbild.
Drygt 100 flyktingar väntar på att bli räddade ur sin gummibåt på Medelhavet. Trots att färre migranter tar sig till EU nu, är det fortfarande många som dör under resan. Arkivbild.

Sprickor i svenska migrationslinjen

Moderaterna och Vänsterpartiet tror inte på den svenska linjen att alla EU-länder ska tvingas ta emot asylsökande. Läget är för låst och det är bättre att gå vidare, anser de. Nästan alla andra partier vill i stället pressa Ungern och andra med hot om minskat EU-stöd.

ANNONS
|

I tre år har EU-länderna försökt att komma överens om ett nytt, gemensamt asylsystem där alla är med och tar ansvar. Men hittills har det misslyckats.

- Jag tror inte att ett antal länder helt plötsligt kommer att säga ja till förslaget, säger M:s toppkandidat i EU-valet Tomas Tobé.

Han tycker i och för sig att man kan "köra förslagen i botten" i den kommande budgetförhandlingen, men mest för att sätta punkt. Han tror inte att det kommer att lyckas.

ANNONS

I stället vill han ha en helt ny modell med stärkt gränsskydd, asylprövning vid gränsen och ett system där EU-länderna själva bestämmer hur många asylsökande de vill ta emot.

Sju lagförslag

Inte heller V tror att förhandlingarna kommer att lyckas. Partiet vill i stället att en koalition av villiga länder går före och inför ett eget mottagningssystem.

Och Sverigedemokraterna har aldrig trott på idén att EU ska besluta om invandringspolitik.

Sju lagförslag från EU-kommissionen ligger på bordet. De handlar bland annat om att göra asylprocesser, mottagningsvillkor och bedömning av asylskäl mer lika i EU-länderna.

Fem av de så kallade rättsakterna är så gott som färdigförhandlade, men två av dem har kört fast i ministerrådet, där medlemsländernas regeringar möts. Främst på grund av att några länder med Ungern i spetsen vägrar att låta EU bestämma hur många asylsökande de ska ta emot.

Samma låsning finns inte i EU-parlamentet, som beslutar om asylpaketet tillsammans med EU-länderna. Parlamentarikerna har haft sin förhandlingslinje klar ett tag och väntar bara på att ministerrådet ska komma överens.

"Inga smitare"

Socialdemokraternas toppkandidat Heléne Fritzon var tidigare migrationsminister och vet hur låsta positionerna är. Ändå vill hon att EU ska fortsätta försöken att få en gemensam asylpolitik på plats.

- Allting är värt att pröva, men för att EU ska fungera långsiktigt, så kan man inte ha smitare. Alla måste bidra och ta sitt ansvar, säger Fritzon.

ANNONS

Hon vill, precis som de flesta svenska partierna, att länder som vägrar ta emot asylsökande ska få minskat EU-stöd.

- Man kan inte vara de länder som får de högsta bidragen, samtidigt som man säger nej till att ta ansvar för den gemensamma flyktingpolitiken, säger Fritzon.

Just nu är det oklart vad som kommer att hända med de sju lagförslagen. EU-parlamentet kan byta position efter EU-valet, särskilt om nationalistiska partier får starkare inflytande. Dessutom blir det en ny EU-kommission, som kan välja att lägga fram nya förslag.

Fokus på gränsskydd

För ungefär ett år sedan svängde debatten. När EU-ledarna möttes för toppmöten fokuserade de på hur EU:s yttre gräns ska stärkas och att minska antalet migranter.

Det visade sig vara mycket enklare att enas kring än omfördelning av asylsökande. Resurserna till EU:s gränsskydd stärktes, samarbeten med icke-EU-länder prioriterades upp och tankar på asylcenter utanför EU:s gräns, i till exempel Marocko, Tunisien och Algeriet, lanserades.

Även i de svenska partiernas valmanifest talas en hel del om stärkt gränsskydd. Särskilt SD och Moderaterna betonar detta.

ANNONS

SD vill ha transitcenter i länder utanför EU. Och M vill att asylprövningar ska göras vid EU:s yttre gräns. I ett första steg i något EU-land, men på sikt utanför unionen.

Men hittills är inget nordafrikanskt land berett att inrätta asylcenter för EU:s räkning. Trots att samarbetet skulle innebära EU-stöd. Länderna är rädda för att bli transitland och att personer som nekas inresa till EU i stället blir kvar i deras länder.

Kritik mot Turkietavtal

I de svenska valmanifesten lyfts behovet av fler samarbeten med länder utanför EU fram.

Men det finns också kritik mot det avtal som EU slöt med Turkiet 2016. Väldigt förenklat går det ut på att Turkiet tar tillbaka migranter som kommit till Grekland och att EU betalar 6 miljarder euro i stöd till flyktingmottagandet i Turkiet. Avtalet fick genast effekt och ledde till många färre flyktingbåtar till Grekland.

V, FI, MP och även SD vill att avtalet ska avslutas.

TT
Fakta: Det vill partierna göra

1. Vill ni ha ett gemensamt system för asylmottagande i EU med delat ansvar och omfördelning?

S: Ja.

MP: Ja.

V: Ja, men på grund av det låsta läget ska en koalition av villiga länder kunna gå före med eget mottagningssystem.

C: Ja, en jämnare fördelning behövs för en human och hållbar migrationspolitik.

L: Ja.

M: Tror inte det går att få alla länder med på tvingande omfördelning. Vill därför ha en modell med de länder som vill. På sikt vill vi ha asylprövning utanför EU:s gräns, länder ska själva bestämma hur många man vill ta emot.

KD: Ja.

SD: Nej, EU ska inte bestämma över medlemsstaternas invandringspolitik.

FI: Ja.

2. Ska sanktioner införas mot länder som inte tar emot asylsökande, t ex minskat EU-stöd?

S: Ja.

MP: Ja.

V: Ja.

M: Nej, vill arbeta med incitament för att fler medlemsländer tar emot.

C: Ja.

L: Ja.

KD: Ja, sanktionsverktyg behövs.

SD: Nej.

FI: Ja.

3. Vill ni skapa fler lagliga vägar för migranter till EU? Vilka?

S: Ja, till exempel fler kvotflyktingar.

MP: Ja. Vill ha system med inresetillstånd för asylsökande.

V: Ja. Vill ha europeiskt kvotflyktingssystem, humanitära visum och utökad rätt till familjeåterförening.

M: Genom att pröva asylansökningar utanför EU:s gräns skapas en säker och laglig väg.

C: Ja, vi vill prioritera kvotflyktingar. Arbetstillstånd är ett annat sätt.

L: Ja, fler kvotflyktingar och större möjlighet för familjeåterförening.

KD: Ja, men först måste gemensamt asylsystem vara på plats.

SD: Nej.

FI: Ja, till exempel möjlighet att ansöka om asyl på ambassader, fler kvotflyktingar, förenkla regler för anhöriginvandring.

4. Kan ni tänka er transit/mottagningscenter för asylsökande utanför EU:s gräns, t ex i Nordafrika?

S: Ingen framkomlig väg, inga länder vill härbärgera sådana center.

MP: Nej.

V: Nej.

M: Ja. På sikt vill vi ha ett system där asylansökningar prövas utanför EU:s gräns.

C: Inte aktuellt nu. Kommer frågan upp igen måste man se hur förslaget utformas, så att asylrätten värnas.

L: Inte aktuellt, inget land i Afrika vill ha sådana center.

KD: Ja, kan vara en del av ny migrationspolitik, som öppnar en kontrollerad laglig väg in i EU för människor med asylskäl.

SD: Ja. Vill även att båtar som tar sig mot Europa ska återvända till hamnen de kom ifrån, enligt australisk modell.

FI: Nej.

5. Ska EU teckna fler migrationsavtal med länder utanför EU, à la Turkietavtalet?

S: Ja. Vill öka samarbetet med länder utanför EU, men ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och asylrätten.

MP: Nej. Vill att EU avslutar nuvarande avtal med Turkiet och Libyen.

V: Nej. Vill riva upp avtalet med Turkiet.

M: Ja.

C: Med robust migrationspolitik behövs inte avtal med tredje land för att hindra migration. Om de ändå sluts måste de vara rättssäkra.

L: Ja, kan bli nödvändigt på sikt, men måste vara rättssäkra.

KD: Turkietavtalet är inte optimalt, men nödvändigt. Liknande lösningar kan bli aktuella.

SD: Ja, avtal med tredje länder behövs men de ska inte utgå från Turkietavtalet, som var ett mycket dåligt avtal. EU ska inte betala tiotals miljarder eller utlova visumfrihet.

FI: Nej. EU måste upphöra med denna politik.

6. Vilken är den viktigaste åtgärden att genomföra på migrationsområdet?

S: Att få ett gemensamt och hållbart asylsystem på plats i EU, där alla länder tar sin del av ansvaret så att vi får en jämnare fördelning.

MP: Alla länder ska ta ansvar för människor som flyr till EU och fler lagliga vägar måste skapas, så människor inte tvingas riskera sina liv på Medelhavet. Möjlighet till familjeåterförening i hela EU.

V: Att de EU-länder som är villiga att ta ansvar struntar i de länder som inte vill ta emot några flyktingar alls, och går före och skapar ett eget system för ett värdigt flyktingmottagande. Och att vi öppnar hamnarna och räddar liv på Medelhavet.

M: Vi behöver en mer kontrollerad och förutsägbar invandring till EU, då måste EU:s yttre gräns stärkas väsentligt.

C: Viktigt att få till ett gemensamt asylregelverk och ett system som gör att alla medlemsländer tar ett gemensamt ansvar för människor med skyddsbehov.

L: Att få på plats ett gemensamt system för asylmottagande där alla länder tar ett solidariskt ansvar för asylsökande i EU.

KD: Omfördelning, men det kräver också gemensamt ansvar för gränser och registrering.

SD: Begränsa rätten för de som kommer till EU illegalt att söka asyl, så som man gjort i Australien. Minska incitamenten att komma till Europa.

FI: Att EU:s medlemsländer tar sitt asylrättsliga ansvar och arbetar för att skapa säkra vägar till Europa, lägga ner Frontex samt säkra kvinnors och barns rätt till asyl.

ANNONS