Alliansens partiledare, Annie Lööf (C), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L). Arkivbild.
Alliansens partiledare, Annie Lööf (C), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L). Arkivbild.

Statsvetare: "Troligt att misstroendet kvarstår"

Trots oro i alliansleden – misstroendeförklaringen mot försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommer inte att dras tillbaka.

ANNONS
|

De borgerliga partierna kan hamna i en situation där deras trovärdighet som regeringsalternativ ifrågasätts om missförtroendet mot försvarsministern dras tillbaka, enligt Torbjörn Larsson vid Stockholms universitet.

- Det är klart att det alltid finns en möjlighet, men jag har väldigt svårt att se det, även om 1,5 månad är en lång tid inom politiken. Det måste i så fall tillkomma något nytt och stort som förändrar bilden, säger han.

ANNONS

Alliansen oenig

Allianspartiledarna lämnade i torsdags en öppning för att dra tillbaka misstroendehotet om "något nytt framkommer som förändrar bedömningen". Flera personer med insyn i förhandlingarna berättar för TT att det finns en splittring i frågan.

Även utåt finns tvivel om att de borgerliga partierna kan hålla ihop i beslutet om Peter Hultqvist (S), enligt Torbjörn Larsson.

- De har nu gett frågan och sig själva en tankepaus i praktiken fram till hösten. Det visar på att det kan finnas en viss oenighet.

Flera ledamöter tillbakavisar dock att det skulle finnas en splittring. Däremot om en förklaring kommer fram, som visar att Hultqvist agerat eller åtminstone försökt agera, kan misstroendet möjligen ställas in, enligt försvarsutskottets ordförande Allan Wiman (L).

- Allt som kommer fram från i dag till dess att omröstningen sker måste beaktas, allt annat vore helt orimligt, säger han.

ANNONS

Hård partipiska

Enligt Torbjörn Larsson är det mycket möjligt att det råder oenighet kring försvarsministern, men han anser att chanserna är minimala att riksdagspolitikerna öppet skulle gå ut med det.

- I Sverige är det järnhårt och inte särskilt troligt att man som politiker öppet avviker från partilinjen. Normalt sett brukar det inte gå bra för dem som gör det. De nya som sitter riksdagen och tror de ska ha egen vilja blir väldigt överraskande.

TT: Vad krävs nu av de borgerliga partierna för att trygga sin allians?

- Nu gäller det för de fyra borgerliga partierna att hänga ihop det här sista året inför valet och visa att man har handlingskraft och att man kan samarbeta. Allt som tyder på att de inte gör det försvagar deras position inför det kommande valet, säger Torbjörn Larsson.

Samtidigt som misstroendeförklaringen skjuts fram till hösten väntas konstitutionsutskottets granskning av hur regeringen hanterat IT-skandalen tidigareläggas. Socialdemokraterna ställer sig positiva till att ha extra sammanträde redan i augusti, enligt Berit Högman, vice gruppledare för S i riksdagen.

ANNONS
TT
Fakta: Så fungerar en misstroendeförklaring

Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.

Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.

Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.

Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.

Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått.

Källa: Riksdagen

Fakta: Riksdagens misstroendeförklaringar

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.

Oktober 2015: SD lägger misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S). Alliansen lägger ned sina röster och misstroendeförklaringen röstas ned med stöd av V.

Januari 2015: SD begär misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). SD röstar för, Alliansen lägger ned sina röster och S, V och MP röstar mot.

Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).

Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).

November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).

Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.

Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175–174.

Källa: Riksdagen

ANNONS