Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Två doser av Pfizer-Biontechs vaccin skyddar till 88 procent mot symtom om man smittas av deltavarianten, visar en brittisk studie. Arkivbild.
Två doser av Pfizer-Biontechs vaccin skyddar till 88 procent mot symtom om man smittas av deltavarianten, visar en brittisk studie. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Studie bekräftar: Vaccin gott skydd mot delta

Två doser av Pfizer-Biontechs och Astra Zenecas covidvaccin ger ett bra skydd mot den mycket smittsamma deltavarianten, men de är inte lika effektiva som mot alfavarianten. Det bekräftar en ny studie som har publicerats i New England Journal of Medicine.

Delta är numera den variant av coronaviruset som dominerar smittspridningen i världen, men alla som är fullvaccinerade med Pfizer-Biontechs eller Astra Zenecas covidvaccin har ett tillräckligt bra skydd.

De nya studieresultaten styrker de preliminära slutsatser som Public Health England presenterade redan i slutet av maj.

Två doser av Pfizer-Biontechs vaccin skyddar till 88 procent mot symtom om man smittas av deltavarianten, jämfört med 93,7 procents effektivitet mot den tidigare dominerande alfavarianten (den brittiska).

Två doser av Astra Zeneca-vaccinet skyddar till 67 procent mot delta, vilket är bättre än de 60 procent som det först rapporterades. Det kan jämföras med 74,5 procents skydd mot alfavarianten.

"Endast en måttlig skillnad i vaccinens effektivitet mot deltavarianten har noterats jämfört med mot alfavarianten, efter två doser", skriver forskarna från Public Health England i studien.

De som ännu bara har hunnit få en dos vaccin har dock ett betydligt klenare skydd mot deltavarianten. Den som smittas efter att ha fått en spruta av Pfizer-Biontechs vaccin har 36 procents sannolikhet att klara sig utan symtom, jämfört med en helt ovaccinerad person. En dos av Astra Zenecas vaccin ger ett 30-procentigt skydd mot symtom av delta.

Fakta: Deltavarianten

Deltavarianten av covid-19 upptäcktes i Indien i slutet på 2020. Viruset gick till en början under benämningen "den indiska varianten", men enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kunde detta vara stigmatiserande varför organisationen i början av juni tog fram namn som bygger på det grekiska alfabetet. Andra varianter är alfa (den brittiska), beta (den sydafrikanska) och gamma (den brasilianska).

Sedan deltaviruset upptäcktes har det också noterats undergrupper, men bara en av dem (B.1.617.2) klassas som virus av särskild betydelse som kan orsaka ökad smittspridning.

Enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC är deltavarianten mer smittsam än de andra virusvarianterna. Det kan handla om en ökad smittsamhet på mellan 43 och 90 procent.

En brittisk studie visar att barn och unga (mellan fem och 24 år) hade en fem gånger högre förekomst av viruset än personer över 65 år. Personer som var yngre än 50 hade en 2,5 gånger högre risk att smittas än de över 65.

Enligt en skotsk studie publicerad i tidskriften The Lancet i mitten på juni ger deltavarianten dubbelt så hög risk för att behöva sjukhusvård om man jämför med alfavarianten. Människor med underliggande sjukdomar har också högre risk att bli inlagda på sjukhus till följd av deltavarianten.

Fullt vaccinerade personer, med två doser av vaccin, beräknas ha ett gott skydd mot deltavarianten.

Däremot visar en brittisk studie att Astra Zenecas vaccin och vaccinet från Pfizer/Biontech bara ger en begränsad effekt efter första dosen. Pfizers möjlighet att neutralisera deltavarianten avtog väsentligt mellan fyra och tio veckor efter första dosen. Efter tio veckor var effekten nästan borta. Det är därför avgörande att ta den andra dosen inom ett så kort intervall som möjligt.

Immuniteten hos personer som haft den ursprungliga virusvarianten från Wuhan är enligt en studie nästan tre gånger mindre effektiv mot deltavarianten.