Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kransar på plats vid Estonias minnesmonument vid en ceremoni med anledning av att det är 25 år sedan fartyget förliste. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT
Kransar på plats vid Estonias minnesmonument vid en ceremoni med anledning av att det är 25 år sedan fartyget förliste. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Svenskar filmade vid Estonia – åtalas

Två svenska män åtalas för brott mot Estonialagen. De misstänks ha deltagit i undervattensverksamhet vid Estonias gravplats och ingick i ett filmteam som arbetade med en dokumentär om fartyget. Båda männen har förnekat brott.

Estonia ligger på internationellt vatten, men för att skydda vraket finns det en speciallagstiftning – Estonialagen – som flera Östersjöstater har skrivit under. Den båt som filmteamet färdades på var dock från Tyskland, som inte ratificerat lagen.

Det var i september 2019 som den tyska båten sänkte ner en dykrobot och filmade vid Estonia. I straffskalan för brottet finns böter och fängelse upp till två år.

Förnekar brott

Enligt stämningsansökan ska de två åtalade männen, som båda är i 35-årsåldern, ha varit del av ett team där varje medlem utfört specifika uppgifter. Den ene mannen ska bland annat ha ansvarat för att skapa 3D-modeller av det som filmteamet spelat in. Den andre mannen ska bland annat ha varit produktionsansvarig ombord och haft ett övergripande ansvar för arbetsledning av filmteamet, filmningen och undervattensverksamheten.

De båda åtalade har enligt stämningsansökan förnekat brott med medgett de faktiska omständigheterna.

– Vi är överens om vad som har hänt. Vi är överens om att det har skett en undervattensverksamhet genom att man sänkt ned en dykrobot. Men vi är oense om det är straffbart eller inte när det sker på internationellt vatten från en tyskflaggad båt, eftersom Tyskland inte undertecknat avtalet om gravfrid, säger åklagare Helene Gestrin till TT.

Åklagarens bevisning består bland annat av förhör med befälhavaren på ett finskt kustbevakningsfartyg som upptäckte den tyska båten vid Estonias gravplats och skriftlig bevisning som ska styrka båtens position när det misstänkta brottet begicks.

Aldrig prövats

Det är första gången som brott mot Estonialagen prövas i svensk domstol.

– Eftersom det är internationellt vatten i botten är den här lagen egentligen ett beslut i svensk riksdag om att skapa en liten bit svenskt intressevatten ute i ett område som egentligen ingen äger. Svensk riksdag har ju ansett att det är en fullt tillämplig lagstiftning. Men det har de facto aldrig prövats i domstol och det är just tillämpningen av lagen som vi är oense om i målet här

Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Fartyget var på väg från Tallinn till Stockholm.

Strax före klockan 19 den 27 september 1994 lämnade kryssningsfärjan M/S Estonia hamnen i Tallinn. En kort nattlig färd väntade de knappt tusen passagerarna ombord – klockan 8.30 skulle de anlända till Värtahamnen i Stockholm.

Men fartyget kom aldrig längre än i höjd med finska Utö, knappt halvvägs till sin slutdestination. Det blåste hårt och vågorna var flera meter höga när fartyget strax efter midnatt kantrade, och till sist sjönk helt. Förloppet tog mindre än en timme.

När solen steg upp över Östersjön hade 137 överlevande tagits om hand av omkringliggande fartyg eller vinschats upp av helikoptrar. 852 människor omkom den natten, men bara en bråkdel av kropparna kunde bärgas och lämnas över till de anhöriga.

Estonias förlisning berodde på hårt väder och utslitna gångjärn på fartygets bogvisir, enligt haverikommissionen 1996 som tillsattes av Estland, Finland och Sverige. I sin slutrapport skrev kommissionen att de höga vågorna slet loss både bogvisiret och rampen, vilket fick stora mängder vatten att strömma in på bildäck.

Källa: Haverikommissionen, Socialstyrelsen