– Det har varit korsande budskap hela tiden, det är inte lätt. De verkar till och med vara lite oense på Folkhälsomyndigheten, säger Lennart Karlsson, 70 år, Västerås,
– Det har varit korsande budskap hela tiden, det är inte lätt. De verkar till och med vara lite oense på Folkhälsomyndigheten, säger Lennart Karlsson, 70 år, Västerås, Bild: Amir Nabizadeh/TT

Svensken fortsätter att följa smittspridningen

Smittläget i världen, i Europa och i Sverige, och ständigt samma "håll avstånd och tvätta händerna". Tjatigt? Nja, efter snart sju månader med pandemin och ett betydligt lugnare smittoläge följer vi fortfarande Folkhälsomyndighetens kommunikation på pressträffarna.

ANNONS

– För mig är det ungefär lika som i våras. Men det beror på att jag bott en hel del på hotell i Stockholm och åkt färja till Visby. Då har jag velat ha koll på läget, säger Lennart Karlsson, 70 år, från Västerås.

Aman Edroos, 28 år från Norrköping, tycker dock att han följer informationen något mindre nu jämfört med i våras. Läget är inte lika allvarligt just nu, men viruset försvinner inte och vi måste vänja oss vid hur vi ska leva med det, tror han.

Jennifer Hagström, 28 år från Stockholm, tycker dock att hon hänger med lite mer nu när det gäller smittspridningen jämfört med i våras.

ANNONS

– Jag jobbar själv i vården, och jag har kompisar som jobbar i vården med smittan. Därför tycker jag att jag måste följa med i informationen, säger hon.

Tisdag och torsdag klockan två – då vankas Tegnell-tv, med information från Folkhälsomyndigheten enligt samma, bestämda mall. Håll i och håll ut, är en del av budskapet. I våras, då viruset härjade som värst, var intresset enormt. Enligt Folkhälsomyndigheten tittar mellan 20 000 och 50 000 på deras presskonferenser på Youtube, men de har inte några färska siffror för sommaren. SVT, som direktsänder presskonferenserna, hade tittarsiffror på omkring en halv miljon vissa dagar under mars och april.

Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten, förklarar att intresset fortfarande är väldigt högt.

– Vi har de här pressträffarna som ett regeringsuppdrag. Det är jätteviktigt att upprätthålla informationen, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har inte märkt någon stor dipp i intresset förklarar hon, men SVT:s tittarsiffror har ungefär halverats under juli jämfört med mars och april.

Stelnad form?

Frågan är om presskonferenserna, med samma dagordning varje gång, borde förnyas nu efter ett drygt halvår. Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG i Göteborg tycker det.

– Presskonferenserna är en konstig stelnad form. Men nu kan Folkhälsomyndigheten inte sluta, det skulle tolkas som att pandemin inte är något problem längre. Samtidigt är presskonferenserna innehållslösa, formen och innehållet går åt varsitt håll, och det är ett problem, säger Orla Vigsö.

ANNONS

Fast Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, håller inte med. Upprepningen är bra.

– Vi har uppfattat det som en viss trygghet. Sedan är detta inte det enda sättet vi kommunicerar på, vi har fler kanaler, som sociala medier, säger han.

Elisabeth Wall Bennet är inne på samma linje.

– Presskonferenserna är en bra och effektiv form. Vi tycker att de fungerar. Det är en poäng med stabilitet, säger hon.

Dubbla budskap

Men informationen som ges är inte alltid alldeles enkel att begripa. Smittan minskar rejält i Sverige, samtidigt som vi måste behålla restriktionerna och rekommenderas att fortsätta med handtvätt, hemarbete och undvika trängsel.

– Jag tycker att de pratar rätt mycket fram och tillbaka, säger Kerstin Svensson, 70 år från Linköping.

Ändå, det går att förstå hur myndigheten vill att vi ska agera, tycker hennes dotter Marie Svensson, 44 år, också hon från Linköping.

– Vi ska hålla avstånd och tvätta händerna, säger Marie Svensson.

Elisabeth Wall Bennet håller med om att kommunikationen är svår.

– Eftersom reglerna följs så går smittspridningen ned, och det gör att möjligheterna ökar för att vi kan öppna upp. Men det är inga enkla budskap, säger hon.

Orla Vigsö konstaterar att Sveriges vägval med frivillighet gör kommunikationen betydligt svårare jämfört med andra länder, som jobbar med tvång.

ANNONS

Victor Schåman, 22 år från Kumlinge på Åland som studerar i Karlstad, bekräftar detta. Han tycker att informationen från myndigheterna är mycket tydligare och rakare i Finland.

– I våras på universitetet förstod inte lärarna riktigt varför vi skulle ha distansundervisning. Så var det inte i Finland. Här är det mer otydligt.

– Men jag förstår varför man vill behålla restriktionerna. Siffrorna här i Sverige var så höga till en början, säger Victor Schåman.

Johanna Cederblad/TT

– Jag förstår budskapet. Men Sverige är slappt jämfört med andra länder. Vi behöver ta det här på allvar, säger Jennifer Hagström, 28 år från Stockholm.
– Jag förstår budskapet. Men Sverige är slappt jämfört med andra länder. Vi behöver ta det här på allvar, säger Jennifer Hagström, 28 år från Stockholm. Bild: Amir Nabizadeh/TT
– Det här är en stor fråga. Ingen vet ännu hur vi ska agera. Men det är uppenbart att vi måste bli vana, säger Aman Edroos, 28 år, från Dubai men bosatt i Norrköping.
– Det här är en stor fråga. Ingen vet ännu hur vi ska agera. Men det är uppenbart att vi måste bli vana, säger Aman Edroos, 28 år, från Dubai men bosatt i Norrköping. Bild: Amir Nabizadeh/TT
– Jag har inte sett presskonferenserna live, för jag jobbar då. Men jag ser på nyheterna på kvällen, säger Marie Svensson, 44 år från Linköping.
– Jag har inte sett presskonferenserna live, för jag jobbar då. Men jag ser på nyheterna på kvällen, säger Marie Svensson, 44 år från Linköping. Bild: Amir Nabizadeh/TT
– Jag hade ett väldigt högt intresse i början, säger Victor Schåman, 22 år, från Kumlinge på Åland men bosatt i Karlstad,
– Jag hade ett väldigt högt intresse i början, säger Victor Schåman, 22 år, från Kumlinge på Åland men bosatt i Karlstad, Bild: Amir Nabizadeh/TT

Fakta: Mums för forskare

Coronapandemin, och myndigheternas kommunikation kring den, undersöks av forskare både här och i övriga världen. Sverige är särskilt intressant internationellt som jämförelse, eftersom Sverige valt en annan väg med frivillighet jämfört med många andra länder.

I exempelvis Göteborg är flera olika forskningsprojekt i gång på JMG vid Göteborgs universitet. Snart redovisas en undersökning av kommunikationen gentemot invandrartäta områden, och dessutom en undersökning av förtroende för myndigheter, politiker och den sociala tilliten.

En annan undersökning om medier, och hur journalistiken skött sig under pandemin, är också på gång.

Källa: Bengt Johansson, professor i journalistik vid JMG vid Göteborgs universitet.

ANNONS