Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det nya är att kontrakt nu säljs till och med i andra och tredje hand i miljonprogramsområden. Arkivbild.

Sverige drabbat av ny svartmarknad

En ny form av svarthandel med bostäder och kontrakt har uppstått i Sverige de senaste åren enligt polisen och Fastighetsägarna. Organiserad brottslighet tros ligga bakom – och nu längtar bostadssektorn efter nya, skärpta regler.

Visst har det handlats med svartkontrakt och fejkade lägenhetsbyten förr, särskilt i attraktiva områden i storstädernas innerstäder. Men de senaste två, tre åren har det hänt något, konstaterar Marie Öhrström, chefsjurist på branschorganisationen Fastighetsägarna.

- Det här är en ny typ av svarthandel, handel med andrahandskontrakt och så kallade madrassplatser. Det har nått även till ytterstadsområdena och drabbar ofta de som står allra längst bort från den ordinarie bostadsmarknaden. Trångboddheten och den osäkra boendemiljön är en allvarlig utveckling, inte minst eftersom barnfamiljer drabbas, säger hon.

Kan inte sina rättigheter

Problemet finns över hela landet.

- Det är det som är det nya. Det har spritt sig till hela landet, och man tar mycket betalt för kontrakten. Många som flyttar in känner inte till sina rättigheter och är i desperat behov av bostad.

Bostadsbristen gör att kontrakt har blivit en handelsvara, till och med i andra eller tredje hand. Folk betalar för att få själva kontraktet, och tror sig ofta ha köpt en riktig bostad. Men så fungerar det ju inte med andrahandskontrakt i Sverige, konstaterar hon. Därför råkar de som köpt de olagliga andrahandskontrakten ofta illa ut, berättar hon.

- Vi behöver en bostadsmarknad med lägre trösklar för socioekonomiskt utsatta grupper och fler lägenheter som förmedlas via bostadsförmedlingen.

Men de som sysslar med svartlägenheterna har kunnat härja ganska fritt.

- Tyvärr har vi få domar om svarthandel och låg anmälningsgrad, så det är väldigt liten risk att åka fast. Ofta drabbar det dem som står längst ifrån bostadsmarknaden, till exempel nyanlända.

Nyanlända utnyttjas

Det är också vanligt att hyra in sig som inneboende på en madrass, och det gör trångboddheten extrem. Flera familjer kan bo så tillsammans. Det gör situationen väldigt svår, särskilt för barnen, berättar Marie Öhrström.

- Vi hör att man kommit till Sverige och inte har någonstans att bo, och att detta utnyttjas av personer som ser en möjlighet att tjäna pengar, säger hon.

Kristian Halldin, samordnare mot organiserad brottslighet hos polisen i Stockholm, bekräftar bilden. Det är en helt ny form av svart bostadsmarknad som vuxit fram, med betydligt mer utsatta människor som offer, som nyanlända eller arbetskraftsinvandrare.

- De som kommer hit har ingen erfarenhet av svensk bostadsmarknad med rättigheter och skyldigheter. De blir lätt offer när de luras att köpa det som ser ut som ett riktigt kontrakt, fast det är i andra eller tredje hand, säger Kristian Halldin.

Han berättar också om de så kallade madrassboendena, där massor av folk hyr in sig som inneboende till skyhöga priser och stentuffa villkor.

- Det finns en organiserad brottslighet bakom det här. De etablerar kontakt med bostadssökande, de får in många boende och de kan också få ut folk som inte betalar.

Organiserade nätverk

Det är inte de gamla vanliga svartmäklarna som sysslar med detta, berättar han, här handlar det om en tuffare typ av hyreshajar.

- Det kan vara personer med kopplingar till bostadsmarknaden. Det är organiserade nätverk, men inte de som har kopplingar till våld och skjutningar.

Ökningen under den senaste tiden tror han beror delvis på den skriande bostadsbristen, men också på polisens och andra myndigheters prioriteringar.

- Vi inom polisen har prioriterat våld och skjutningar, men nu också brott mot välfärdssystemen.

Andra brott

Men den svarta bostadsmarknaden möjliggör också en rad andra brott. Genom att folkbokföra sig på fel ställe kan man till exempel felaktigt plocka ut både bostadsbidrag och andra ersättningar, enligt Kristian Halldin. Myndigheterna använder nu alla metoder som står till buds för att spåra svarthajarna, säger han.

- Det resulterar inte alltid i en förundersökning kring just detta, men om annat, som skatteutredningar och arbetsmiljöbrott. Ingen ska kunna gömma sig, säger Kristian Halldin.

Lagskärpningar

Nu är lagskärpningar på gång.

- Dagens lagstiftning är för svag. Fastighetsägarna, SABO, Hyresgästföreningen och polisen är för de här nya reglerna, säger Marie Öhrström.

Nu ligger ett förslag på remiss hos lagrådet, och enligt justitiedepartementet siktar man på att få fram ett färdigt lagförslag under våren.