Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Ankara i november. Arkivbild.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Ankara i november. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Sverige har hojtat "till höger och vänster"

Sverige kan ses som en lätt måltavla för Turkiet och Ungern. Det säger professor Johan Strang vid Helsingfors universitet som menar att Sverige – till skillnad från Finland – har ett rykte om att bedriva en moralistisk utrikespolitik "både till höger och vänster".

ANNONS

Finland väntas snart vara fullvärdig medlem i försvarsalliansen Nato när Turkiet ratificerar landets medlemsansökan. Samtidigt är Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) inte längre "helt övertygad" om att Sverige är medlem till sommarens toppmöte i Vilnius.

I stället har han "stora förhoppningar" om att detta ska ske. Bytet av ordval kommer sedan Ungern i måndags ratificerade Finlands ansökan. Sveriges i sin tur får ingen ungersk ratificering på grund av exempelvis "brist på respekt" och "moralisk överlägsenhet", enligt ett uttalande från Ungerns regering.

Johan Strang, professor i nordiska studier vid Helsingfors universitet, säger att Sverige historiskt sett är småstatsidealistiskt och Finland småstatsrealistiskt.

ANNONS

– I Finland finns en tradition om att man helst gör utrikespolitik genom att vara så tyst som möjligt, utan att reta upp någon överhuvudtaget, vara vän och jovial med alla, säger Strang.

"Hojtade både till höger och vänster"

Finlands tidigare president Urho Kekkonen är den främsta symbolen för detta. Internationellt gick det under namnet "finlandisering" – att man anpassar sig lite väl mycket till en stor granne. I Sverige har tankesättet varit att småstater har ett ansvar att stå upp för det rätta i världspolitiken, enligt Strang.

– I Sverige hade man Olof Palme som bedrev en mer småstatsidealistisk linje där man hojtade både till höger och vänster och stod upp för de rätta värderingarna och sade vad man tyckte i olika frågor.

I en intervju med Yle säger Strang att Sverige under mycket lång tid stått för en moralistisk utrikespolitik – och nu är man låst i den uppkomna situationen, trots att man tagit samma steg som Finland.

Lätt måltavla

Strang menar att det fortfarande kan finnas något kvar av detta, och därför är Natoprocessen svårare för Sverige.

– Det kan hända att det är en fråga om att Sverige har tagits gisslan av sitt eget rykte. Att man blivit en lätt måltavla för både Ungern och Turkiet som tycker att det är lätt att gnälla just på Sverige för att man har ryktet att vara lite moralistisk på det internationella planet.

ANNONS

Finland har inte alls samma rykte, enligt Strang. Trots att det förekommer "avrättningar" av Erdogan-dockor också i Finland, väcker det ingen uppståndelse – det stör ingen.

– Vårt rykte är inte lika inflammerat som det svenska.

Fakta: Sveriges Natoprocess

Sverige och Finland bjöds in till Nato sommaren 2022.

Tidigare i mars stod det klart att Finland kommer att gå före in i försvarsalliansen.

I måndags röstade Ungern ja till Finlands Natoansökan. Även Turkiet väntas ratificera Finland inom mycket kort.

Inga besked finns om när Sverige kan ratificeras av de båda länderna, som är de enda som återstår.

Regeringens förhoppning är att Sverige ska kunna välkomnas som fullvärdig medlem vid Natos toppmöte i Vilnius i juli.

ANNONS