Frågan om ett volymmål – eller riktmärke för hur många asylsökande som kan tas emot – diskuteras nu av Migrationskommittén, som håller på att ta fram Sveriges framtida migrationspolitik.
Socialdemokraterna har tidigare sagt att de är beredda att diskutera ett riktmärke och på mötet preciserade de att det i så fall ska kopplas till hur många asylsökande som kommer till EU.
– Det är samma budskap som Stefan Löfven har haft – att det är rimligt att Sverige tar sin del av ansvaret inom ramen för EU:s mottagande, säger Rikard Larsson, som representerar S i kommittén.
Det skulle innebära att Sverige tar 2–3 procent av det totala antalet asylsökande i EU. I fjol låg siffran på 3,8 procent enligt kommitténs underlag. Men under flyktingkrisåret 2015 tog Sverige emot betydligt fler, nästan 163 000 av EU:s runt 1,3 miljoner asylsökande, alltså omkring 13 procent.
Skarpare mål
Moderaterna och Kristdemokraterna vill koppla volymmålet till nivån i de nordiska grannländerna, vilket blir ett skarpare mål.
– Det spelar roll för hur många som kommer hit. Men det blir en förhandlingsfråga. Vår inställning är att vi bör ha nordiska nivåer och därmed minska asylinvandringen med 80 procent, säger Maria Malmer Stenergard (M).
Centerpartiet är i grunden skeptiskt till att sätta ett tak för asylinvandringen, men säger inte blankt nej.
– Men då måste det bli en utformning, som enligt oss är rimlig. Ett riktmärke är en svår sak för oss, men det kan bli så att det är en förutsättning för att det ska kunna bli en bred överenskommelse, säger Jonny Cato (C).
Miljöpartiet vill absolut inte sätta ett tak för hur många asylsökande som ska få komma till Sverige.
– Det går överhuvudtaget inte ihop med en human migrationspolitik. De styrmedel som föreslås är helt enkelt inhumana, säger MP:s representant Annika Hirvonen Falk.
Om antalet asylsökande ser ut att överstiga målet föreslås att ett antal styrmedel ska kunna sättas in, till exempel att tillfälligt begränsa möjligheterna att ta hit sin familj eller att minska på antalet kvotflyktingar.
Akademisk övning?
Flera oppositionspartier klagar på att det inte finns en gemensam regeringslinje i kommittén. Det är ingen hemlighet att S och MP har olika åsikter i migrationsfrågan.
– Partierna i Rosenbad måste klara ut vilken fot de står på. Om vi ger och tar i en förhandling här i kommittén, och kanske sväljer sådant som inte är så lättsvalt, då vill vi veta att det resulterar i en proposition, annars är det här bara en akademisk övning, säger Hans Eklind (KD).
Syftet med kommitténs arbete är att överenskommelsen ska lägga grunden till en proposition som ska ersätta den tillfälliga asyllagen när den löper ut nästa sommar. Därför jobbar kommittén under tidspress om lagstiftningsprocessen ska hinnas med.
Det sista mötet är inplanerat till den 23 juli och senast den 15 augusti ska betänkandet ligga på regeringens bord.
Maria Davidsson/TT
Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.
Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.
Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.
Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.
Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.
Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.
Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.
Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.
Möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas.
Skyldighet att bo på en viss plats för dem som ska utvisas.
Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder.
Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren (volymmål).
Källa: Migrationskommittén