I en färsk rapport vittnar medlemmar i organisationen Ung Cancer om att det finns brister i sjukvården när unga vuxna drabbas av cancer. Arkivbild.
I en färsk rapport vittnar medlemmar i organisationen Ung Cancer om att det finns brister i sjukvården när unga vuxna drabbas av cancer. Arkivbild.

Ung Cancer: Man missar hela människan

Unga vuxna faller mellan stolarna när de drabbas av cancer. Sjukvården och politiker måste erkänna dem som en specifik målgrupp, kräver organisationen Ung Cancer.

ANNONS
|

Runt 800 personer i åldern 16–30 år får årligen en cancerdiagnos i Sverige och i en färsk rapport från Ung Cancer vittnar organisationens medlemmar om att det finns stora brister i sjukvården när unga vuxna drabbas av cancer.

- När det gäller själva behandlingen av cancern har Sverige en mycket bra sjukvård, men det är inte det vi pratar om. Det är att man missar hela människan. För att få rimliga förutsättningar att kunna hitta tillbaka till livet efter cancer måste man se hela människan inom sjukvården, säger Emma Tonnes, organisationens generalsekreterare, till TT.

ANNONS

Högre dödlighet

Unga vuxna har en högre dödlighet än både barn och vuxna med samma cancerdiagnos och psykisk ohälsa i samband med diagnos är vanligt. Men Ung Cancer framhåller att det finns brister vad gäller rehabiliteringen och erbjudanden om samtalsstöd.

- Det är en lång tid man förväntas leva efter behandlingen och även om rehabiliteringsplanen ska ingå i vårdplanen märker vi att detta inte efterlevs hos många vi träffar, säger Tonnes och fortsätter:

- Det är generellt viktigt för alla som drabbas av cancer att få professionellt emotionellt samtalsstöd, men speciellt för den här målgruppen. Det är stora livsfrågor som blir fruktansvärt stora i den här åldern.

Livsavgörande beslut

Exempelvis måste många drabbade fatta livsavgörande beslut kring sex och fertilitet.

- I 20-årsåldern är risken stor att man måste ställa sig frågor som: vill jag ha barn? Kommer jag att kunna få barn? Man missar tyvärr ofta att ta snacket om fertilitetsbevarande åtgärder som att man måste frysa ner ägg eller spermier före en cancerbehandling. Efter behandlingen kan chansen att skaffa egna barn vara försummad, säger Emma Tonnes.

ANNONS

TT: Vad är vägen framåt enligt dig?

- Först och främst måste unga vuxna ses som en specifik målgrupp. Inom sjukvården har det börjat visa sig, men även politikerna måste erkänna den här målgruppen, säger Emma Tonnes.

Får ingen sjukpenning

Organisationen är involverad i ett projekt som nyligen startats på Karolinska universitetssjukhuset. Syftet är att förbättra vården och livet för unga vuxna och tonåringar som drabbas av cancer. Med i projekten är även aktörer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

- De olika instanserna är inte så bra synkade – vi behöver få ihop sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vår målgrupp hamnar så ofta mellan stolarna. Du ska ha jobbat i sex månader för att få sjukpenning och det är många som inte har hunnit göra det när de drabbas. Många får i stället försöka överleva på aktivitetsstöd och det är inte ovanligt att cancerdrabbade tvingas flytta hem och bli försörjda av föräldrarna igen. Vissa tvingas även arbeta sjuka, vilket inte är okej.

ANNONS

Ung Cancer har sedan sommaren 2017 betalat ut runt två miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sina medlemmar.

- Och vi märker att ansökningarna för ekonomiskt stöd fortsätter att strömma in och så har det nu varit i flera år, säger Emma Tonnes.

TT
ANNONS