Personal känner sig pressade att gå och jobba fast de egentligen inte borde, enligt fackförbunden. Arkivbild.
Personal känner sig pressade att gå och jobba fast de egentligen inte borde, enligt fackförbunden. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Varningen: Fler kommer gå till jobbet sjuka

Efter den sista september går det inte längre att få ersättning från första sjukdagen. Fackförbunden befarar att fler kommer att gå till jobbet trots sjukdom.
– Många upplever att de inte kan vara sjukskrivna av ekonomiska skäl, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO.

ANNONS

Han bedömer att risken för skadlig sjuknärvaro och smittspridning kommer att öka när det inte längre går att få ersättning för karensdagen.

– Man kan notera att en stor del av dem som har låga löner och är utsatta för risk och skadlig sjuknärvaro jobbar exempelvis med vård och omsorg, inom handeln eller kollektivtrafiken – vilket är extra sårbara sektorer eftersom pandemin inte riktigt är över än, säger Kjell Rautio.

Under hela pandemin har den som varit sjuk kunnat få ersättning från Försäkringskassan redan från första sjukdagen.

Det slopade karensavdraget var en av de åtgärder som regeringen tillsammans med samarbetspartierna snabbt vidtog. Målet var att alla skulle ha möjlighet att stanna hemma vid minsta symptom på covid-19, utan att behöva oroa sig för ekonomin.

ANNONS

Men efter den sista september försvinner kompensationen.

Känner sig pressade

Samtidigt är rådet om att stanna hemma vid minsta symptom kvar. Och det är något som kan bli problematiskt för alla dem som inte kan jobba hemifrån – inom LO-yrken så många som nio av tio.

– De flesta försöker följa rådet men många har väldigt otrygga anställningar och låga löner, och då visar forskningen att i den situationen känner man sig pressad att gå och jobba fast man egentligen inte borde, säger Kjell Rautio.

Försäkringskassan har tidigare slagit fast att ersättningen för karensdagen är en av de åtgärder som haft bäst effekt när det gäller att minska smittspridningen.

Hittills har nästan 2,1 miljoner personer ansökt om ersättningen, vilket kostat sammanlagt runt 6,2 miljarder kronor. Någon analys av vilka yrkesgrupper som använt förmånen har Försäkringskassan inte gjort än.

Epidemiologen Tove Fall konstaterar att ersättningen haft betydelse.

– Den har varit väldigt viktig för att underlätta att man inte ska gå till jobbet i smittsam fas, både i covid-19 och i andra luftvägsinfektioner. Jag tycker att det är olyckligt att man tar bort den nu i det osäkra läget vi är i inför hösten och vintern, samtidigt som man lättar på så många andra restriktioner och har en stor vårdskuld, säger Tove Fall, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

ANNONS

Andra farliga smittor

Även hon ser en risk för ökad smittspridning, och befarar också att den slopade förmånen kan tolkas som en signal att pandemin är över.

– Det hade varit bra om man fasat ut de här åtgärderna i en lägre takt och kunnat följa smittläget så att man kunde få en säkrare återgång, säger Tove Fall.

Framför allt riskerar det att slå mot redan sårbara sektorer som vård och omsorg.

– Just för de personalgrupper som har sämre ekonomi är det extra viktigt att man inte förlorar på att man är hemma, säger Tove Fall.

Enligt Tobias Baudin, ordförande för Kommunal, har karenspengarna för många arbetare varit avgörande för att "kunna sätta mat på bordet eller ha råd med hyran".

Han anser att tidpunkten för borttagandet – som sker precis när höstsmittorna brukar ta fart – är extra illa vald.

– Det är olyckligt. Vi anser att politikerna nu erkänt problemet med karensavdraget, att människor går sjuka till jobbet och därmed sprider smitta. Även utan coronapandemi har vi influensor, kräksjukor och andra sjukdomar som exempelvis äldre i äldreomsorgen kan drabbas av och som också kan vara väldigt farliga för dem, säger han.

"Möjlig lättja"

Men från arbetsgivarhåll anser man att det är befogat att karensdagen nu återinförs.

ANNONS

– Det är rimligt att ha en karenstid i ett normalt fungerande samhälle, så att vi inte skapar en möjlig lättja att bara kunna utebli från arbetet utan några större ekonomiska konsekvenser, säger Günther Mårder, vd på Företagarna.

Karensdagen ger en garanti för att arbetstagare inte stannar hemma av ren lättja, anser han.

– Det måste finnas ett större motstånd att falla för den frestelsen, säger Günther Mårder.

Han medger samtidigt att slopandet av ersättningen sannolikt innebär en ökad risk för smittspridning, men tror inte att det går att komma ifrån.

– Vi kan inte skydda oss mot allt. Det här är ett väl beprövat system som vi haft under mycket lång tid och som har fungerat, säger han.

Vaccinationen viktigast

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) betonar vikten av att anställda fortsätter att följa de rekommendationer och råd som gäller. Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, säger att arbetsgivarna jobbar mycket med att underlätta vaccination, vilket ses som en av de viktigaste bitarna för att hindra smittspridning av covid-19.

– Det är viktigt att personalen får information om vikten av vaccinering och att man som arbetsgivare underlättar vaccination och att man har möjlighet att testa sig. Jag vet också att en del regioner återetablerar personaltestning på särskilda boenden för att underlätta, säger hon.

ANNONS

På sikt vill fackförbunden att karensavdraget ska slopas permanent.

– Även om vi inte är i en pandemi finns det skäl att se över om det här är en rimlig åtgärd. Jämförbara nordiska grannländer – Norge, Danmark och Finland – har inte en karens i sin sjukförsäkring. Det är märkligt att Sverige ska sticka ut i det avseendet, säger Kjell Rautio.

Regeringen har meddelat att en utredning ska tillsättas för att se över karensavdraget.

Fakta: Ersättning för karensdagen

Den slopade karensdagen infördes den 11 mars 2020 och gäller till den 30 september 2021.

Det var en av de åtgärder som regeringen tillsammans med samarbetspartierna vidtog i spåren av pandemin.

Målet var att alla ska ha möjlighet att stanna hemma vid minsta symptom på covid-19 utan att behöva oroa sig för ekonomin.

Den enskilde har själv fått ansöka om att få tillbaka karensavdraget som arbetsgivaren har gjort via Försäkringskassans e-tjänst.

Schablonbeloppet ligger på 810 kronor. Många tjänar dock mer och har därmed inte fått full ersättning vid sjukdom.

ANNONS