Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Kommunerna har juridisk rätt att överlåta underhållsarbetet som snöskottning på gångbanor och infarter runt husen. Villaägarnas riksförbund kritiserar lagen och uppmanar regeringen att ändra den.

Villaägare vill slippa skotta kommunens vägar

Snön ligger som ett täcke över landet och för småhusägare kan det innebära att man förväntas hugga tag i snöskyffeln och ta sig an kommunens gångbanor. Nu vänder sig Villaägarnas riksförbund mot lagen som ger kommunerna rätt att lägga över ansvaret på husägarna.

- Vi hoppas att man plockar bort den här föråldrade lagstiftningen, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund.

Enligt en undersökning från 2012 låter runt 60 procent av landets kommuner småhusägarna själva ansvara för snöröjning på gångbanor och infarter runt husen. Enligt Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas riksförbund, antas ungefär samma siffra gälla i dag.

Juridisk rätt

Kommunerna har juridisk rätt att överlåta underhållsarbetet som snöskottning och lövkrattning på gångbanor till de boende. I en skrivelse till regeringen uppmanar Villaägarnas riksförbund nu till förändring.

- Hela lagstiftningen är föråldrad. Det här baseras på 1868 års ordningsstadga som i sin tur baseras på vad som gällde tidigare i många städer i Sverige. På den tiden hade man inte moderna snöplogar. Då gällde det någonstans att få folk att hugga i med snöskyffel, men det har hänt så väldigt mycket på de här 150–200 åren och då tycker vi att det finns anledning att se över det här, säger Ulf Stenberg.

Ökad risk

Han menar att kvaliteten på snöröjningen varierar kraftigt när man lägger över ansvaret på småhusägarna och att dåligt röjda gångbanor ökar risken att folk trillar och slår sig.

- De som ska underhålla det här klarar inte alltid det på grund av ålder, sjukdom, funktionshinder, semester eller att de befinner sig på arbetet, säger Stenberg och fortsätter:

- Sedan så är det väldigt märkligt att vi dels ska underhålla någon annans egendom och dels att man ska kunna åläggas ett skadeståndsansvar för bristande underhåll av detta.

Enligt Ulf Stenberg brukar argumentet för att bevara lagen handla om kostnadsskäl.

- Men då är frågan om man tittar på kostnaderna för att det här inte funkar ordentlig. Det är en hel del som ramlar och slår sig, vilket ger kostnader för vård och sjukskrivning, säger han.

SKL tar inte ställning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tar inte ställning till om den nuvarande lagstiftningen behöver förändras.

- Den frågan har inte varit uppe på dagordningen och inte ställts vad jag vet, så vi har aldrig tagit ställning till den. Jag skulle föreställa mig att vi är nöjda med den nuvarande lagstiftningen som ger kommunerna ett självbestämmande i frågan, säger SKL:s chefsjurist Germund Persson.

TT: Finns det problem med lagstiftningen?

- Det är sant som det sägs, att kvaliteten varierar och alla fastighetsägare förmår eller vill inte, och det kan bli en ojämnhet i kvaliteten. Men det blir en ojämnhet även med ett kommunalt ansvar, eftersom kommunernas entreprenörer inte hinner vara överallt samtidigt. Det sker en prioritetsordning och då hamnar ofta villaområdena lågt, säger Persson.