Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

– Den kommer fram. Ralf Tibbling är övertygad om att den försvunna dopfunten med hakkors, gjord för Tanums kyrka men aldrig använd där, kommer att komma till rätta.

Ökänd dopfunt i Tanum mystiskt försvunnen

Dopfunten med hakkors har sedan 30-talet förvarats i ett hus vid Tanums prästgård men nu är den borta. Försvinnandet sätts i samband med senare års intresse för dopfunten som en symbol för dåtidens nazistiska strömningar.

– Sorgligt, men vi håller på att ta reda på var den finns. Dopfunten är ingen skam för kyrkan men kulturhistoria, säger Ralf Tibbling, Tanumsbo som gör en bok om kyrkorna i pastoratet.

Fick fotografera

Han hade inga problem att få fotografera dopfunten för fyra år sedan men när filmaren Kjell Andersson ett år senare ville dokumentera den i arbetet med filmen om Hitlerstenen, Nazitysklands stora beställningar av svensk granit, blev det först kalla handen från kyrkans företrädare.

– Jag skulle inte få filma och stenen skulle förstöras, berättar han.

Det var först efter kontakter med Göteborgs stift som dopfunten, som han ser som en symbol för tiden, fick filmas.

Gunnar Simonsson (M), tidigare ordförande i Tanums kyrkonämnd, är en av de två kyrkliga företrädare som till en början uppges ha satt sig emot filmningen.

– Från mig fick de inget svar över huvud taget. Jag har sagt att jag inte lägger mig i detta. Och jag har aldrig pratat om att förstöra dopfunten, säger Simonsson.

Saknades vid midsommar

Att dopfunten flyttats uppdagades vid midsommartid i år, när en man som arbetar med en skönlitterär bok ville se den.

– Arbetsutskottet har beslutat att inte efterforska eller polisanmäla att dopfunten försvunnit. Den har tillhört en prästfamilj och vi kan inte göra anspråk på något som inte är vårt, säger Stefan Edlund (C), nuvarande ordförande i kyrkonämnden.

Men Ralf Tibbling har uppgifter om att kyrkofullmäktige med tacksamhet beslöt att ta emot dopfunten 1938, samtidigt som det gav kyrkorådet i uppdrag att ta bort hakkorsen.

Så skedde aldrig, och dopfunten kom heller aldrig in i kyrkan. Enligt Tibbling var det en kyrkovaktmästare som såg till att så inte skedde.

Och var är dopfunten nu?

– Ja, det undrar jag med, svarar Simonsson.

– Det har jag inte den blekaste aning om, säger Edlund.

Kjell Andersson jämför flytten av dopfunten med att bränna böcker:

– De vill inte veta av sin egen historia.

Dopfunten blir nu ett fall för stiftets jurist.

– Oberoende av vad man tycker om dopfunten är den en del av historien. Tanums församling kan sträcka på sig eftersom dopfunten aldrig släpptes in i kyrkan. Att det fanns de som hyllade nazismen är ingen nyhet, säger Lasse Bengtsson, stiftets pressekreterare.

Bild: Ralf Tibbling