Det är ett boksläpp som åstadkommer en rejäl duns. Bokverket om Fjällbacka, inklusive Mörhult och skärgården, omfattar över1 000 sidor text och, inte minst, bilder.
Innehållsförteckningar för varje kapitel ska underlätta för läsaren att navigera i boken där Inger Rudberg berättar om kustsamhällets näringsliv, badortens framväxt, folkliv och folktro och mycket mera, inklusive 30 enskilda människoöden.
I läsningen av gamla bouppteckningar har hon frapperats av de stora klasskillnaderna, mellan besuttna köpmän och kaptener och ”utfattiga”.
Alla tillgångar i boet, inklusive varje klädesplagg, bokfördes noga.
– Men i ett fall stod det att det i sängen bara fanns gamla paltor, inget att värdera.
Stort engagemang
Fjällbackas bebyggelse ägnas flera kapitel. Inger Rudberg har ett stort engagemang för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, något som genom åren inte minst framkommit i Bohusläningen.
– Jag skriker när gamla hus rivs.
Intresset för husen har hon ärvt från sin far Carl Norborg, som hade en av sina första prästtjänster i Fjällbacka och där träffade Karin Lundström, som blev Ingers mor.
– Far sa, ”se på det fina huset, se på proportionerna!”
Genom mormor och barndomens vistelser på Hjärterö har hon egna insikter om livet förr.
– Mormor, som dog 1940, slet mycket.
Förutom att ta hand om familjen med fyra barn drog hon in inkomster till hushållet genom att skura kyrkans golv och hyra ut bästa rummet till postkontor.
Postservicen ordnades på så sätt, i hyrda rum i privatbostäder.
Inger Rudberg har in i det sista, inför tryckningen, forskat i Fjällbackas historia. Så sent som i våras fann hon uppgifter om postexpeditören Anna Cramér, verksam på 1890-talet, och kunde komplettera denna del av samhällets historia.
Rudberg har lagt sig vinn om att få med kvinnorna i historien och är stolt över att ha hittat Johanna Hammar som drev handel under tidigt 1800-tal, kanske ortens första kvinna i den rollen.
En annan mamsell grundade nuvarande Stora Hotellet. Charlotta Hanqvist levde åren 1786–1870.
Telegrafist
Hilma Angered-Strandberg (1855–1955), finns självklart med. Hon var telegrafist i Fjällbacka en tid men även författare.
– Folk kände sig utskämda av det hon skrev och förföljde henne, även handgripligen, så att hon tvingades flytta, berättar Inger Rudberg.
Bokens tyngdpunkt ligger i sedan länge förfluten tid men i en del fall finns dagsaktuella uppgifter.
– Vårens omläggning av skiffertaket på kyrkan blev sista uppgiften, berättar sonen Johannes Rudberg, bokens redaktör.
Boken har kommit till med hjälp av honom och Mikael Westerberg, delårsboende med djupa släktrötter i Fjällbackaskärgården, som tagit på sig rollen av förläggare.
– Jag kände att den här boken måste ges ut, säger han.
Född 1922 i Skagen, där hennes far Carl Norborg var sjömanspräst.
Växte upp i Foss, Munkedal, student i Uddevalla.
Utbildade sig till folkskollärare och studerade vid Uppsala och Lunds universitet.
Arbete som Komvuxlärare till 1987.
Bor i Lund, dit hon flyttade 1966 med maken Stig Rudberg (avled i fjol), fritidsboende i Fjällbackatrakten i alla år.
Skrivit tidigare: Tre böcker om Skåne och Lund, artiklar i Bohusläningen och Fjällbacka-Bladet, med mera.
